Favorit girl - chapter 19
- Fy fan vad dissad han blev, sa Julia, omg han kommer alldrig mer våga säga någontning om Truls längre till dig.
- Jag vet, så jävla härligt, bara de inte säger till hela skolan, sa jag.
- Men kom igen, det kommer ju komma ut på något sätt, sa Julia, och då kommer hela världen veta.
- Ja, du har rätt.
- Som vanligt, sa Julia och skrattade.
Skoldagen gick och hela dagen tittade folk konstigt på mig. Jag tog förgivet att de hade sett bilderna på mig och Justin och jag försökte gömma bakom Julia eller någon annan. Vi träffade Elsa, Tilda och Astrid i matsalen. Dem gick också i vår parallel klass, med Kalle, Andreas, Filip och Isak. Elsa, Astrid och Tilda hade såklart undrat hur jag mådde, och sedan hur det hade varit med JB eftersom jag hade sms dem att jag skulle va med honom på fredagen. Efter skolan bestämde vi oss för att vi skulle gå på stan. Vi åkte dit med killarna efter skolan. Vi hämtade pengar och sedan begedde vi oss till stan.
- Men när kommer Justin hit då? Frågade Elsa medans vi satt på espresso house och fikade.
- Ungefär en månad, sa jag, jag längtar så sjukt mycket. Några tjejer på bordet bredvid tittade på oss. De hade tittat mycket på mig men när Elsa Justin så stirrade de verkligen. De verkade vara i tio/tolv års åldern och nu kom de fram till oss.
- Oups, sa Elsa när tjejerna kom fram till mig.
- Ehh, sa dem och fnissade, du vet vem Justin Bieber är.
- Ja, svarade jag.
- Jo, sa dem och skrattade, ehh, vi undrar bara, för han var ju i Sverige och...
- Ni undrar om jag var i Göteborg med honom, sa jag.
- Ja, sa dem, för vi såg liksom några bilder och vi tyckte att det såg ut som du.
- Mm, sa jag.
- Så känner du honom? Sa dem och dem fnissade fortfarande hela tiden.
- Ja, det gör jag väll, sa jag och försökte gomma mig för nu tittade alla i cafeét på oss.
- Omg, kan vi få din autograf? Sa de.
- Min autograf? Sa jag förvånat.
- Ja, sa dem och sträckte ut sina armar.
- Okej, sa jag och tog upp pennan jag hade i min väska.
- Tack så mycket, sa dem när jag hade skrivit min autograf.
- Ehh varsågod, sa jag och var fortfarande lika förvånad att de ville ha min autograf.
- Asså vi måste bara säga att vi älskar Justin Bieber och om du träffar honom så kan du hälsa från oss.
- Okej, sa jag.
- Vill du våra nr? Frågade de.
- Nej tack, det är lugnt, sa jag och nu började alla vid mitt bord skratta.
- Okej, ring om du ändrar dej, sa en av tjejerna och nu började alla mina kompisar skratta ännu mer. De gick mot utgången men de tittade bak ganska ofta. När de hade kommit ut så stod de och skrek och hoppade.
- Jävlar, sa Kalle och skrattade. Då kom jag på att alla i cafeét kollade på mig. Jag log och vinkade.
- Vi ska nog gå, viskade jag och reste mig upp. Vi gick därifrån med allas blickar på oss. Även perssonalen hade stannat upp i och bara stod och stirrade på mig.
Senare på dagen
- Hallå, skerk jag när jag kom inte genom ytterdörren för att se om någon var hemma. Jag fick inte svar vilket som inte var så oväntat eftersom mamma alltid jobbade vi den här tiden. Jag gick in till mitt rum och slängde mig på sängen. Jag grät så att tårarna sprutade. Jag vet inte hur länge jag låg där och bara tittade upp i taket, men det var nog kring några/någon timmar. Jag förmådde inte röra på mig utan låg bara där och stirrade i det vita taket, även om jag var så hungrig så att det kändes som att jag skulle svälta ihjäl. Men efter som sagt kanske någon timme gick jag faktiskt upp ur sängen för att fixa något att äta. Jag orkade inte gör något större utan bestämde mig för att göra pankakor. När jag satt där vid bordet och åt burrade min mobil till. Jag tog upp den och kollade på smset som var från Oscar, en kille i åttan. "Jag ska ha fest på fredag och du får gärna komma" stod det. Jag log och svarade: " as najs var när?". Han svarade snabbt: "hemma hos mig, mina föreldrar är borta så det är ff :D" .
" fan vad bra, cyaa xDD" svarade jag. Jag kände genast skuldkänslor och tänkte: ska jag verkligen gå? Men då kom jag på vad Julia hade sagt och skakade bort tanken. Jag måste ju ta vara på tiden och inte bara sitta hemma gråta. Det var ändå inte så länge tills jag skulle träffa Justin igen, och den tiden som var kvar att vänta skulle jag ha kul. Jag plockade undan och diskade. Precis när jag skulle gå och lägga mig så kom mamma hem.
- Hej, sa hon medans hon tog av sig sina svarta höga klackar.
- Varför är du så sen? Frågade jag.
- Jag hade ett viktigt möte, förlåt, sa mamma och pussade mig på pannan, du har väll inte väntat på mig.
- Nej, jag åt pankakor, sa jag, och jag tror att jag ska gå och lägga mig nu.
- Okej, sa mamma, jag börjar tidigt imorgon så jag kommer inte att vara hemma på morgonen, men jag kommer hem vid fem så vi kan äta middag tillsammans.
- Okej, sa jag, men jag kommer inte att vara hemma på fredag kväll, bara så du vet.
- Okej, jag kommer inte heller vara hemma då, sa mamma, jag ska på konferans över helgen, sa mamma, vad ska du gör då?
- Jag ska på fest, sa jag, men kommer du hem på lördag eller söndag?
- Söndag kväll, så du får vara själv hemma över helgen, sa hon, om det är okej?
- Ja ja, såklart, sa jag.
- Bra, för du har inget val, om du inte vill följa med mig såklart, sa mamma och skrattade.
- Nej tack, sa jag, godnatt.
- Godnatt, sa mamma och pussade mig på pannan. Jag gick in till mitt rum och lade mig eftersom jag var jätte trött. Jag kunde konstigt nog somna fortare än jag trodde, men nu kände jag mig inte så ledsen när jag tänkte på Justin utan bara lycklig.
Fortsätt komentera !!!!!!!!!!!!!!!!!!! tack alla ni som har komenterat <3<3
- Jag vet, så jävla härligt, bara de inte säger till hela skolan, sa jag.
- Men kom igen, det kommer ju komma ut på något sätt, sa Julia, och då kommer hela världen veta.
- Ja, du har rätt.
- Som vanligt, sa Julia och skrattade.
Skoldagen gick och hela dagen tittade folk konstigt på mig. Jag tog förgivet att de hade sett bilderna på mig och Justin och jag försökte gömma bakom Julia eller någon annan. Vi träffade Elsa, Tilda och Astrid i matsalen. Dem gick också i vår parallel klass, med Kalle, Andreas, Filip och Isak. Elsa, Astrid och Tilda hade såklart undrat hur jag mådde, och sedan hur det hade varit med JB eftersom jag hade sms dem att jag skulle va med honom på fredagen. Efter skolan bestämde vi oss för att vi skulle gå på stan. Vi åkte dit med killarna efter skolan. Vi hämtade pengar och sedan begedde vi oss till stan.
- Men när kommer Justin hit då? Frågade Elsa medans vi satt på espresso house och fikade.
- Ungefär en månad, sa jag, jag längtar så sjukt mycket. Några tjejer på bordet bredvid tittade på oss. De hade tittat mycket på mig men när Elsa Justin så stirrade de verkligen. De verkade vara i tio/tolv års åldern och nu kom de fram till oss.
- Oups, sa Elsa när tjejerna kom fram till mig.
- Ehh, sa dem och fnissade, du vet vem Justin Bieber är.
- Ja, svarade jag.
- Jo, sa dem och skrattade, ehh, vi undrar bara, för han var ju i Sverige och...
- Ni undrar om jag var i Göteborg med honom, sa jag.
- Ja, sa dem, för vi såg liksom några bilder och vi tyckte att det såg ut som du.
- Mm, sa jag.
- Så känner du honom? Sa dem och dem fnissade fortfarande hela tiden.
- Ja, det gör jag väll, sa jag och försökte gomma mig för nu tittade alla i cafeét på oss.
- Omg, kan vi få din autograf? Sa de.
- Min autograf? Sa jag förvånat.
- Ja, sa dem och sträckte ut sina armar.
- Okej, sa jag och tog upp pennan jag hade i min väska.
- Tack så mycket, sa dem när jag hade skrivit min autograf.
- Ehh varsågod, sa jag och var fortfarande lika förvånad att de ville ha min autograf.
- Asså vi måste bara säga att vi älskar Justin Bieber och om du träffar honom så kan du hälsa från oss.
- Okej, sa jag.
- Vill du våra nr? Frågade de.
- Nej tack, det är lugnt, sa jag och nu började alla vid mitt bord skratta.
- Okej, ring om du ändrar dej, sa en av tjejerna och nu började alla mina kompisar skratta ännu mer. De gick mot utgången men de tittade bak ganska ofta. När de hade kommit ut så stod de och skrek och hoppade.
- Jävlar, sa Kalle och skrattade. Då kom jag på att alla i cafeét kollade på mig. Jag log och vinkade.
- Vi ska nog gå, viskade jag och reste mig upp. Vi gick därifrån med allas blickar på oss. Även perssonalen hade stannat upp i och bara stod och stirrade på mig.
Senare på dagen
- Hallå, skerk jag när jag kom inte genom ytterdörren för att se om någon var hemma. Jag fick inte svar vilket som inte var så oväntat eftersom mamma alltid jobbade vi den här tiden. Jag gick in till mitt rum och slängde mig på sängen. Jag grät så att tårarna sprutade. Jag vet inte hur länge jag låg där och bara tittade upp i taket, men det var nog kring några/någon timmar. Jag förmådde inte röra på mig utan låg bara där och stirrade i det vita taket, även om jag var så hungrig så att det kändes som att jag skulle svälta ihjäl. Men efter som sagt kanske någon timme gick jag faktiskt upp ur sängen för att fixa något att äta. Jag orkade inte gör något större utan bestämde mig för att göra pankakor. När jag satt där vid bordet och åt burrade min mobil till. Jag tog upp den och kollade på smset som var från Oscar, en kille i åttan. "Jag ska ha fest på fredag och du får gärna komma" stod det. Jag log och svarade: " as najs var när?". Han svarade snabbt: "hemma hos mig, mina föreldrar är borta så det är ff :D" .
" fan vad bra, cyaa xDD" svarade jag. Jag kände genast skuldkänslor och tänkte: ska jag verkligen gå? Men då kom jag på vad Julia hade sagt och skakade bort tanken. Jag måste ju ta vara på tiden och inte bara sitta hemma gråta. Det var ändå inte så länge tills jag skulle träffa Justin igen, och den tiden som var kvar att vänta skulle jag ha kul. Jag plockade undan och diskade. Precis när jag skulle gå och lägga mig så kom mamma hem.
- Hej, sa hon medans hon tog av sig sina svarta höga klackar.
- Varför är du så sen? Frågade jag.
- Jag hade ett viktigt möte, förlåt, sa mamma och pussade mig på pannan, du har väll inte väntat på mig.
- Nej, jag åt pankakor, sa jag, och jag tror att jag ska gå och lägga mig nu.
- Okej, sa mamma, jag börjar tidigt imorgon så jag kommer inte att vara hemma på morgonen, men jag kommer hem vid fem så vi kan äta middag tillsammans.
- Okej, sa jag, men jag kommer inte att vara hemma på fredag kväll, bara så du vet.
- Okej, jag kommer inte heller vara hemma då, sa mamma, jag ska på konferans över helgen, sa mamma, vad ska du gör då?
- Jag ska på fest, sa jag, men kommer du hem på lördag eller söndag?
- Söndag kväll, så du får vara själv hemma över helgen, sa hon, om det är okej?
- Ja ja, såklart, sa jag.
- Bra, för du har inget val, om du inte vill följa med mig såklart, sa mamma och skrattade.
- Nej tack, sa jag, godnatt.
- Godnatt, sa mamma och pussade mig på pannan. Jag gick in till mitt rum och lade mig eftersom jag var jätte trött. Jag kunde konstigt nog somna fortare än jag trodde, men nu kände jag mig inte så ledsen när jag tänkte på Justin utan bara lycklig.
Fortsätt komentera !!!!!!!!!!!!!!!!!!! tack alla ni som har komenterat <3<3
Kommentarer
Postat av: Sara :)
haha varse ;) haha braaaaa men nu får du komentera min eftersom jag komenterar din :) <3
Postat av: Sara :)
nu får du allt skriva de var ju jätte länge sen du skrev :O :( gillas inte :( <3
Trackback
