Favorit girl - chapter 20

- Bra, för du har inget val, om du inte vill följa med mig såklart, sa mamma och skrattade.
- Nej tack, sa jag, godnatt.
- Godnatt, sa mamma och pussade mig på pannan. Jag gick in till mitt rum och lade mig eftersom jag var jätte trött. Jag kunde konstigt nog somna fortare än jag trodde, men nu kände jag mig inte så ledsen när jag tänkte på Justin utan bara lycklig.




Veckan gick verkligen snabbt. Jag blev ännu en gång upptäckt på stan av några unga tjejer som Justin biebers flickvän. De ville också ha min autograf. Den var kanske inte den bästa, men under lektionerna i skolan tränade jag så att den skulle se lika snygg ut som Justins autograf. Jag lyckades kanske inte helt, men jag blev ganska nöjd med resultatet. Det var ganska kul att skriva autografer på stan, jag kände mig som en kändis. Nu var det i alla fall fredag och jag, Elsa och Julia gjorde oss klara till festen:
- Ska jag ha den här eller den där? Frågade jag och höll upp en svart klänning(bilden) och en rosa klänning.
- Den svarta tycker jag, sa Julia medans hon sminakde Elsa.
- Jag med, sa Elsa.
- Då blir det inget snack, sa jag och hängde in den rosa klänningen i garderoben igen. Jag tog på mig den svarta och sedan visade jag Elsa o Julia.
- Sygging, sa Julia, omg den passar ju perfekt.
- Haha, tack, sa jag och snurrade runt.
- Alla kommer vilja ha dig, sa Elsa, nu får ni hjälpa mig vad jag ska ha på mig. Hon höll en söt tunn topp.
- Antingen den här och ett par shorts eller den här klänningen. Hon höll upp en svart klänning.
- Klänningen! Sa jag och Julia i kör.
- Punkt slut, sa jag.
- Jag vet inte, sa Elsa och tittade på kläderna som hon höll i.
- Du ska ha klänningen, asså det är den finaste jag seriöst någonsin sett! Sa Julia.
- Okej, sa Elsa, tack.
- Vsg, sa jag, kan du sminka mig också? Frågade jag Julia.
- Såklart, sa hon och drog ut stolen som stod framför mig spegel. Julia var verkligen jätteduktig på att sminka folk. Alla tyckte att hon skulle bli makeup artist när hon blev stor men själv tvekade hon.

Efter kanske en halvtimme var vi färdiga att gå. Julia hade gjort en jättefin sminkning med guld glittrig ögonskugga som matchade till mina skor. Oscar bodde inte alls långt från mig så vi gick dit.

- Här kommer dem ju, sa Oscar när vi kom in. Han gick fram och lade armen om mig. Jag skrattade lite och tog sedan bort armen. Jag tänkte inte flörta med någon på den här festen. Oscar tittade konstigt på mig men sedan drog han med mig, Julia och Elsa till vardagsrummet. Det var jätte mycket folk i det lilla rummet, men det är så det ska vara. Så jag hoppade ut på dansgolvet och började dansa. Jag och Julia stod och hoppade mitt på dansgolvet och sjöng väldigt högt. Oscar och hans kompisar kom och började dansa med oss. Det var mörkt så jag såg egentligen inte vem det var, men jag tog förgivet att det var dem. Vi dansade länge ända tills jag kände lukte av öl. Innan, alltså innan pappa hade dött, så hade jag ju varit en väldigt dålig människa. Och då hade jag cokså druckit iblan. Nu i efterhand fattar jag inte hur jag kunde vara så jävla dum och börja dricka när jag var så ung, men då brydde jag mig inte. Jag drog med Julia ut till köket där det stod massa andra och snackade. När de fick syn på mig och Julia vislade de till. 
- Tjena brudar, sa en killen och drog mig till honom, öl?
- Såklart, sa jag och tog emot ölen som han höll i.
Justins prespektiv

Jag log på sängen och kollade upp i taket. Jag räknade dagarna tills jag skulle åka till Sverige igen. Det kändes som en evighet, fast det bara var 21 dagar kvar. Jag bestämde mig för att ringa Tess, som jag hade börjat kalla henne. Jag längtade verkligen till att få höra hennes röst igen, det skulle verkligen muntra upp mig. Jag ringde och det kom två signaler. Sedan tre och fyra. Fem... När det hade gått åtta signaler hördes hennes telefonsvarare. Det var på svenska, men jag tog förgivet att det var något med att hon inte kunde ta samtalet, så jag lämnade ett medelande. "Hej Tess, det är jag, Justin. Jag skulle bara säga att jag saknar dig mer än du någonsin kan förstå och när du hör det här kan du väll ringa mig. Puss Justin"
Jag lade på och väntade. Hon hade alldrig mobilen lånt ifrån sig så hon skulle nog ringa tillbaka snart. Men det gjorde hon inte. Jag väntade fem minuter, och sedan tio. När det hade gått en kvart så ringde jag igen. Mem samma sak hände, inget svar. Något jag verkligen störde mig på var när man ringde/smsade någon och så svarade de inte. Men den här gången lämnade jag inget medelande, utan tog istället fram datorn för att kolla på de bilderna som hade tagits på mig och Tess i Göteborg. Jag kände hur otroligt mycket jag saknade henne och bestämde mig för att försöka ringa en gång till. Men hon svarade inte nu heller. Jag ringde två gånger till, men inget svar nu heller. Jag började faktiskt bli lite orolig, efter som det hade gått ca en halv timme sedan jag ringde henne för första gången, och hon var alldrig ifrån sin mobil så länge i sträck. Jag smsade henne och sedan gick jag ner för att äta.
Tessans perspektiv

- Haha, jag skrattade hon tog sedan en ny klunk. Mattias som den ena kille hette höjde sin öl burk och vi skålade. Julia stod och hånglade med han andra killen, som hette Petter. De var femton år och bodde i Staffanstorp. Vi hade varit på festen i ungefär tre timmar nu men det var fortfarande lika kul. Mattias drog ut mig i vardagsrummet och vi började dansa. Jag var ganska packad, men det var Mattias också. Vi dansade och hade jätte kul tills det blev en lugn låt. Mattias drog mig närmare honom. Jag tittade in i hans bruna ögon och våra läppar möttes. Det var mysigt, men det var absolut inte samma sak som med Justin. Undra vad han hade sagt om han såg mig nu? Jag släppte Mattias och gick snabbt från dansgolvet. Julia och Petter hade också börjat dansa när jag stack, så Julia såg att jag gick. Hon sprang i fatt mig när jag precis hade kommit ut ur huset.
- Vad är det, varför gjorde du sådär? Frågade hon.
- Jag tänkte på Justin, jag kunde bara inte göra det. Sa jag med tårar i ögonen.
- Men du kunde ju i alla fall ge honom en chans, han kanske inte är som Justin, men vi var ju här för att ha kul.
- Ja, men skulle du bli glad om din pojkvän gick runt och strula med alla, sa jag, Justin är mitt allt, jag kan inte göra det mot honom.
- Jag fattar, förlåt, sa Julia och gick fram oc kramade mig.
- Jag saknar honom så mycket, sa jag och lät tårarna flöda ut. Vi stod där och kramades i någon minut och jag bara grät. Jag saknade honom så att det kändes som att jag verkligen skulle dö om jag inte skulle få träffa honom på länge.
- Vill du gå hem? Frågade Julia. Jag nickade.
- Men du kan stanna om du vill, sa jag och torkade bort tårarna.
- Alldrig, sa Julia.
- Säkert? Du får gärna, sa jag.
- Nej, nu tycker jag att vi ska hyra en as bra film och köpa massa godis, sa Julia och tog min arm. Jag skrattade och så gick vi hem. 
komentera. jag vet att jag inte har uppdaterat på länge men nu ska jag göra det :D

Favorit girl - chapter 19

- Fy fan vad dissad han blev, sa Julia, omg han kommer alldrig mer våga säga någontning om Truls längre till dig.
- Jag vet, så jävla härligt, bara de inte säger till hela skolan, sa jag.
- Men kom igen, det kommer ju komma ut på något sätt, sa Julia, och då kommer hela världen veta.
- Ja, du har rätt.
- Som vanligt, sa Julia och skrattade.


Skoldagen gick och hela dagen tittade folk konstigt på mig. Jag tog förgivet att de hade sett bilderna på mig och Justin och jag försökte gömma bakom Julia eller någon annan. Vi träffade Elsa, Tilda och Astrid i matsalen. Dem gick också i vår parallel klass, med Kalle, Andreas, Filip och Isak. Elsa, Astrid och Tilda hade såklart undrat hur jag mådde, och sedan hur det hade varit med JB eftersom jag hade sms dem att jag skulle va med honom på fredagen. Efter skolan bestämde vi oss för att vi skulle gå på stan. Vi åkte dit med killarna efter skolan. Vi hämtade pengar och sedan begedde vi oss till stan.
- Men när kommer Justin hit då? Frågade Elsa medans vi satt på espresso house och fikade.
- Ungefär en månad, sa jag, jag längtar så sjukt mycket. Några tjejer på bordet bredvid tittade på oss. De hade tittat mycket på mig men när Elsa Justin så stirrade de verkligen. De verkade vara i tio/tolv års åldern och nu kom de fram till oss.
- Oups, sa Elsa när tjejerna kom fram till mig.
- Ehh, sa dem och fnissade, du vet vem Justin Bieber är.
- Ja, svarade jag.
- Jo, sa dem och skrattade, ehh, vi undrar bara, för han var ju i Sverige och...
- Ni undrar om jag var i Göteborg med honom, sa jag.
- Ja, sa dem, för vi såg liksom några bilder och vi tyckte att det såg ut som du.
- Mm, sa jag.
- Så känner du honom? Sa dem och dem fnissade fortfarande hela tiden.
- Ja, det gör jag väll, sa jag och försökte gomma mig för nu tittade alla i cafeét på oss.
- Omg, kan vi få din autograf? Sa de.
- Min autograf? Sa jag förvånat.
- Ja, sa dem och sträckte ut sina armar.
- Okej, sa jag och tog upp pennan jag hade i min väska.
- Tack så mycket, sa dem när jag hade skrivit min autograf.
- Ehh varsågod, sa jag och var fortfarande lika förvånad att de ville ha min autograf.
- Asså vi måste bara säga att vi älskar Justin Bieber och om du träffar honom så kan du hälsa från oss.
- Okej, sa jag.
- Vill du våra nr? Frågade de.
- Nej tack, det är lugnt, sa jag och nu började alla vid mitt bord skratta.
- Okej, ring om du ändrar dej, sa en av tjejerna och nu började alla mina kompisar skratta ännu mer. De gick mot utgången men de tittade bak ganska ofta. När de hade kommit ut så stod de och skrek och hoppade.
- Jävlar, sa Kalle och skrattade. Då kom jag på att alla i cafeét kollade på mig. Jag log och vinkade.
- Vi ska nog gå, viskade jag och reste mig upp. Vi gick därifrån med allas blickar på oss. Även perssonalen hade stannat upp i och bara stod och stirrade på mig.

Senare på dagen

- Hallå, skerk jag när jag kom inte genom ytterdörren för att se om någon var hemma. Jag fick inte svar vilket som inte var så oväntat eftersom mamma alltid jobbade vi den här tiden. Jag gick in till mitt rum och slängde mig på sängen. Jag grät så att tårarna sprutade. Jag vet inte hur länge jag låg där och bara tittade upp i taket, men det var nog kring några/någon timmar. Jag förmådde inte röra på mig utan låg bara där och stirrade i det vita taket, även om jag var så hungrig så att det kändes som att jag skulle svälta ihjäl. Men efter som sagt kanske någon timme gick jag faktiskt upp ur sängen för att fixa något att äta. Jag orkade inte gör något större utan bestämde mig för att göra pankakor. När jag satt där vid bordet och åt burrade min mobil till. Jag tog upp den och kollade på smset som var från Oscar, en kille i åttan. "Jag ska ha fest på fredag och du får gärna komma" stod det. Jag log och svarade: " as najs var när?". Han svarade snabbt: "hemma hos mig, mina föreldrar är borta så det är ff :D" .
" fan vad bra, cyaa xDD" svarade jag. Jag kände genast skuldkänslor och tänkte: ska jag verkligen gå? Men då kom jag på vad Julia hade sagt och skakade bort tanken. Jag måste ju ta vara på tiden och inte bara sitta hemma gråta. Det var ändå inte så länge tills jag skulle träffa Justin igen, och den tiden som var kvar att vänta skulle jag ha kul. Jag plockade undan och diskade. Precis när jag skulle gå och lägga mig så kom mamma hem.
- Hej, sa hon medans hon tog av sig sina svarta höga klackar.
- Varför är du så sen? Frågade jag.
- Jag hade ett viktigt möte, förlåt, sa mamma och pussade mig på pannan, du har väll inte väntat på mig.
- Nej, jag åt pankakor, sa jag, och jag tror att jag ska gå och lägga mig nu.
- Okej, sa mamma, jag börjar tidigt imorgon så jag kommer inte att vara hemma på morgonen, men jag kommer hem vid fem så vi kan äta middag tillsammans.
- Okej, sa jag, men jag kommer inte att vara hemma på fredag kväll, bara så du vet.
- Okej, jag kommer inte heller vara hemma då, sa mamma, jag ska på konferans över helgen, sa mamma, vad ska du gör då?
- Jag ska på fest, sa jag, men kommer du hem på lördag eller söndag?
- Söndag kväll, så du får vara själv hemma över helgen, sa hon, om det är okej?
- Ja ja, såklart, sa jag.
- Bra, för du har inget val, om du inte vill följa med mig såklart, sa mamma och skrattade.
- Nej tack, sa jag, godnatt.
- Godnatt, sa mamma och pussade mig på pannan. Jag gick in till mitt rum och lade mig eftersom jag var jätte trött. Jag kunde konstigt nog somna fortare än jag trodde, men nu kände jag mig inte så ledsen när jag tänkte på Justin utan bara lycklig.
Fortsätt komentera !!!!!!!!!!!!!!!!!!! tack alla ni som har komenterat <3<3

Förlåt...

heejj alla glada läsare. Förlåt att jag inte har uppdaterat på länge men jag har varit borta och så. jag ska verkligen försöka att uppdatera så mcyket som möjligt nu. men efter som jag inte har skrivit nu på några dagar
så får ni lite bilder...

// maya
.
Justin och hans bästa kompisar Chaz och Ryan


Justins sötnos till kompis jaden smith!!!!






Favorit girl - chapter 18

- In your dreams bitch, sa hon. Jag fortsatte slå henne och tillsist gav hon upp.
- Jag vinner alltid, sa jag och skrattade.
- Nej fan, en skönhets tävling skulle jag lätt vinna, sa hon retsamt.
- JAAAA, sa jag ironiskt.
- Haha, vi skulle komma lika, sa hon.
- Okej då, sa jag och skrattade.

Måndagens outfit



Julia stannade hela kvällen och vi bestämde att hon skulle sova över. Jag mådde mycket bättre nu än jag hade gjort tidigare på dagen. Såklart längtade jag efter Justin mer än någontning annat, men Julia hade fått mig på andra tankar. Och så smsade jag med honom hela kvällen så det var skönt att veta att han tänkte på mig. Det kanske var lite taskigt mot Julia, men jag tror att hon förstod. Hon låg och smsade med Filiph så det var nog inget problem.

Nästa morgon


Vi hade legat och snackat till halv två på natten så det var inte jätte kul att gå upp på mondagsmorgonen. Eftersom vi inte pallade gå upp och äta frukost så låg vi bara och snackade.
- När kommer han hit på turnén då? Frågade Julia.
- Han sa att det var mindre än en månad tills han skulle komma tillbaka men jag vet inte exakt, sa jag.
- Juste, det sa du ju inna, sa hon och skrattade, men jag får väll träffa honom när han kommer?
- Ja, såklart, sa jag, men du behöver inte berätta för hela världen att jag är tillsammans med honom.
- Vad tror du om mig, klart jag inte kommer säga.
- Tack, sa jag och skrattade.
- Oj, hur mycket är klockan egentligen? Sa Julia och började rota i sin väska efter sin mobil.
- SHIIITT, vi börjar om en kvart, sa hon.
- VAAAA!!! Jag hoppade upp ur sängen och vi sprang in till köket. Vi åt macka och klädde vi på oss och sminkade oss.
- Vad ska jag ha på mig? Frågade jag.
- Bara ta något, vi hinner inte välja. Julia var verkligen jätte stressad.
- Varför är du så stressad, lärarna bryr sig ändå inte.
- Jag vet, men vi har ju prov idag, och då bryr dom sig.
- VAA!! har vi prov idag? Sa jag chockat.
- Ja, no prov, så skynda dig nu, sa Julia medans hon sminkade färdigt sig.
- Oj, men vafan det visste inte jag, sa jag irriterat, så eftersom du inte sa någonting så får du hjälpa mig att välja kläder.
- Men det du har nu är jätte fint, sa hon.
- Okej, sa jag och tittade mig i spegeln, ska vi gå då?
- Ja, jag är snart färdig.
- Var det inte ett jätte viktigt no prov som vi inte fick missa? Sa jag och skrattade.
- Jo, sa hon och skrattade, jag är färdig nu.
Vi tog på oss ytterkläder och låste och allt sånt och sedan sjutsade jag henne på min pakethållare ända till skolan. Vi var redan fem minuter sena när vi åkte och tio minuter sena när vi sprang in i klass rummet. Vi smög till våra platser med våran lärares sura min på oss. Proven låg redan där och väntade på oss och vi började direkt med att skriva. När jag hade skrivit ungefär halva provet kände jag någonting som studstade på min rygg. Jag förstod direkt att det var Nils som kastade en papperslapp på mig, och jag visste vad det skulle stå. Hur går det med truls? stod det. Nils är en kille i min klass som bara är störig. Han har inget liv. Han går runt till alla och säger att jag är kär i en söt kille i sjuan som heter Truls. Jag sa en gång, för ett halv år sedan, att jag tyckte att Truls var söt och nu håller han fortfarande på. Jag räckte finger till honom och sedan fortsatte jag att skriva. Under provet fick jag också en massa sms som jag visste var från Nils. Han blev klar ganska tidigt och då fick man gå ut så att man inte störde dem andra. Jävla bitch, tänkte jag för mig själv. Fy fan jag ska slå ner honom sen, viskade jag till Julia som satt bredvid mig. Jag gav lappen till henne som han hade kastat på mig.
Jag hjäler dig gärna, viskade hon tillbaka.
- Tyst i klassen, sa Katarina, som då är vår NO lärare, och tittade surt på oss. Vi fnissade lite och sedan fortsatte vi skriva på provet.  
När vi kom ut ur klassrummet stod såklart Nils där.
- Vad vill du mig? Sa jag.
- Jag vill inget, men Truls vill mycket.
- Asså bara skit i det, jag gillar inte han, jag har faktiskt en pojkvän så daaaa. Jag kom på att jag hade sagt lite för mycket.
- Vem då? Frågade han. Jag tittade på Julia och hon nickade.
- Gissa, sa jag.
- Truls? Sa han och skrattade.
- JAAA, sa jag ironiskt, nej, såklart inte, någon mycket sötate och bättre.
- Typ, Axel?
- Öhh, skämtar du med mig det är din pojkvän, sa jag och skrattade. Då kom Kalle, Andreas, Filip (inte Julias pojkvän) och Isak och ställde sig vid oss. Dem gick i vår parallel klass, och var några av de populäraste killarna. 
- Tjenare brudar, sa kalle och blinkade till oss.
- Hej snygging, sa Julia.
- Har ni också haft prov? Frågade Anders.
- Ja fy fan, sa jag, det gick åt helvete jag visste inte ens att vi hade det.
- Hur är det med huvudet förresten? Sa Kalle. Han brukade försöka vara cool men ibland kunde han också vara riktigt vänlig.
- Det e chill, sa jag, vet ni vem jag är ihop med då, för det vet inte Nils.
- Nej, Truls kanske? Sa Isak.
- Asså bara skit i det, sa jag.
- Ofta, efterblivna barn ni e om ni inte vet vem hon är tillsammans med, sa Julia.
- Men säg då? Vem är det? Sa Kalle, känner vi han?
- Ja, eller ni känner inte han, men ni känner till han annars är ni jävligt borta, sa jag.
- Ja, det kan man verkligen säga, sa Julia och skrattade.
- Men bara säg, sa Nils, vad heter han?
- Han heter Justin, sa jag och skrattade.
- Justin Bieber, sa Nils ironiskt och skrattade.
- Ja, faktiskt, sa jag.
- Och det ska man tro på, sa Isak.
- Ja, för det är sant, jag var i Göteborg i helgen med honom, men säg inte till någon, sa jag.
- Asså du tror verkligen att du är det, det var säkert en dröm, sa Filip och skrattade.
- Asså läser ni alldrg skvaller tidningar, sa Julia, det har ju kommit ut massa bilder på dem tillsammans, ofta ni inte har sett dom.
- Asså jag vet att han råkade smälla till ditt huvud med dörren, men ofta ni är ihop, sa Kalle.
- Ja, ni behöver inte tro mig, men det är sant. Jag och Julia skrattade medans killarna stod där helt förstenade.
- Är du seriös? Frågade Nils.
- Ja, sa jag. Det var tur att de visste att jag hade legat på sjukhuset och att Justin hade varit där, annars hade de alldrig trott mig och då hade jag inte kunnat dissa Nils.
- Ni kan få se bilder, sa jag och tog upp min mobil. Jag hade gratis internet så jag gick in på den kändis skvaller hemsida där bilderna hade publicerats. Bilderna var högst upp och jag klickade på dem för att få se dem bättre. Man såg tydligt att det var jag och Justin som satt och hånglade på bowling hallen.
- Oj fan, sa Filip.
- Han hade skuldkänslor för att jag hade svimmat så han sa att jag fick välja vad vi skulle göra en dag om jag ville. Och sedan stannade vi i Götet, sa jag kaxigt men killarna bara stod där och tittade på mobilen.
- Är det sant? Frågade Kalle.
- Ja, varför skulle jag ljuga, sa jag, men somsagt, ni behöver inte berätta för någon. Dem bara nickade medans de stod som om de hade sett ett spöke.
- Ses sen, sa jag och så gick jag och Julia. Vi tittade bakåt på killarna som fortafarnde stod helt förstenade.
- Fy fan vad dissad han blev, sa Julia, omg han kommer alldrig mer våga säga någontning om Truls längre till dig.
- Jag vet, så jävla härligt, bara de inte säger till hela skolan, sa jag.
- Men kom igen, det kommer ju komma ut på något sätt, sa Julia, och då kommer hela världen veta.
- Ja, du har rätt.
- Som vanligt, sa Julia och skrattade.
KOMENTERAA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! jag ska skriva i justins oerspektiv snart...



Favorit girl - chapter 17

- Ja, men jag kan bara inte tänka mig mig själv så bitchig och taskig, och när jag försöker kommer alla minnena tillbaka.
- Jag förstår det, men försök att lämna det bakom dig, eller kanske inte helt, för det får ju inte hända igen, sa Justin, men du är en så bra människa och ingen klandrar dig nu.
- Ja, jag ska försöka, sa jag log.

Vi satt och åt frukost och pratde i lugn och ro. Helt plötsligt ropade "YESS" så högt så att jag blev rädd.
- Vad är det? Undarde jag.
- Jag fick ett sms av min mamma för ett tag sedan, sa han, hon frågade när jag skulle komma hem.
- Och...
- Jag sa att jag troligtvis kom ikväll och så, sa han, och då sa hon att hon tyckte att jag skulle komma tidigare eftersom jag var tvugen att komma tidigare eftersom att farmor och farfar var på besök. Men jag sa att jag kunde träffa dem någon annan dag.
- Och vad gör dig så glad, sa jag.
- Jo, sedan sa mamma att dem inte skulle vara hemma eftersom de skulle åka iväg och inte komma hem förrens jag hade åkt. Och jag hade glömt att jag skulle på en turné så jag frågade mamma om vart jag skulle och när. Och då svarade hon med att jag skulle på en turné här i Sverige och i Norden.
- Seriöst? Sa jag.
- Ja, varför skulle jag vara något annat. Jag blev jätteglad och kramade nästan ihjäl Justin.
- När ska du det då? Sa jag när jag hade släppt honom.
- Om mindre än en månad, sa han och kysste mig.
- Jag kan knapt vänta, sa jag, även om jag sitter här med dig nu. Han skrattade och kysste mig.

Vi satt och pratade och tog vara på tiden vi hade tillsammans. Efter en stund var det dags att börja packa. När vi var färdiga med det åkte vi bil till Kastrup, eftersom Justin skulle flyga där ifrån. Så nu var det dags att säga hejdå för ungefär en månad.
- Jag kommer sakna dig så mycket så att det inte finns ord för att säga hur mycket, sa Justin och kysste mig.
- Jag kommer sakna dig mer, sa jag och fick tårar i ögonen. Vi kramades en liten stund och sedan var det dags för Justin att åka. Jag ville inte släppa honom och jag grät jätte mycket när han lämnade mig. Det kändes som att det blev ett stort hål i mitt hjärta. Han vände sig om ganska ofta och jag såg också att han grät.
Jag stod kvar där där vi hade stått och sagt hejdå och bara tittade rakt fram. Justin hade sagt att hans vakt kunde köra hem mig, och ta ett senare flyg men jag ville heldre åka tåg och va för mig själv. Jag gick ner till perrongen, köpte biljett och sedan bara väntade. Jag kände mig helt tom, helt betydelselös.

Senare

Jag satt på min säng och bara tittade i min spegel. Jag kände mig så ensam och misslyckad. Även fast jag visste att det var mindre än en månad tills vi skulle ses nästa gång, så kändes det som år. Jag ringde Julia, en av mina bästa kompisar och berättade hur läget stod till. Vi bestämmde att hon skulle komma till mig så att jag kunde berätta mer. Efter ungefär en halvtimme kom hon.
- Hej, sry att jag kom så sent, men bussen åkte bara ifrån mig så jag fick springa ifatt den, sa hon medans hon tog av sig, men den stannade inte så jag sprang hela vägen hit.
- Det är helt lugnt, sa jag och visade in henne till mitt rum.
- Okej, kör på, sa Julia och satte sig på min säng. Jag berättade allt.

- Jag känner mig helt tom, sa jag och fick tårar i ögonen.
- Aww gumman, sa Julia och kramade mig. Allt kändes så mycket bättre i hennes famn.
- Jag försår att du saknar honom, sa hon, men ni kommer ju att träffas om inte alls lång tid, och du kan jku inte bara sitta hemma och gråta i en månad.
- Nej, du har rätt, sa jag och torkade bort de sista tårarna.
- Asså bli inte sur nu men det är endå ganska coolt att du är tillsammans med Justin Bieber, sa hon.
- Haha, hur går det för dig och killarna då? Frågade jag.
- Jo, jag har en, sa hon.
- OMG, haha vem?????
- Han heter Filiph, sa hon och skrattade.
- oh my god, sa jag, är det han i åttan?
- Ja, sa hon och vi skrek medans vi höll i varandras händer.
- Han är ju skitsnygg, sa jag.
- Ja, men jag är fortfarande avundsjuk på dig.
- Haha, jag vet, det är nog många, sa jag och skrattade, är ni tillsammans?
- Nej, men typ på G, sa hon, han har fb, vill du se.
- Ja såklart, sa jag och vi tävlade fram till datorn. Hon loggade in på facebook och sedan på Filiph Björkman.
- Ja sa ju det, sa jag, han e ju super snygg.
- Jag vet, bättre än bög bieber, sa hon retsamt.
- Du, jag vet att du är avundsjuk på mig som in i helvete, sa jag och skrattade.
- Ja, haha, men jag vill inte va det, sa hon, så från och med nu är han bög bieber för mig.
- Bitch, sa jag, skrattade och kastade en kudde i huvudet på henne. Nu hade århundradets kuddkrig brytit ut. Jag brottade ner henne och slog henne med en kudde.
- Sluta, sa hon och skrattade.
- Inte förren du erkänner att du är avundsjuk på mig och att jag är bäst i hela världen och att du lovar att alldrig kalla honom bög bieber igen.
- In your dreams bitch, sa hon. Jag fortsatte slå henne och tillsist gav hon upp.
- Jag vinner alltid, sa jag och skrattade.
- Nej fan, en skönhets tävling skulle jag lätt vinna, sa hon retsamt.
- JAAAA, sa jag ironiskt.
- Haha, vi skulle komma lika, sa hon.
- Okej då, sa jag och skrattade.

komenteraa!!!!!!!!!!!!!! det jag skriver nu är att Tessan berättar och ni kommer nog märka när det är nutid. så komentera!!!!!!!!!!

Inga inlägg i helgen:(

Heejj maya här. jag skulle bara säga att jag ska bort i helgen så jag kommer inte att kunna uppdatera, så ni får vänta tills på måndag med fortsättningen. Men jag lovar att uppdatera mycket sen när jag kommer hem. :D Men ni får komentera och inte glömma att läsa på måndag :) jag ska försöka skriva imorgon men annars kommer somsagt nästa på måndag<3 <3

// Maya

Favorit girl - chapter 16

- Du vet att du har det sexigaste smilet i hela universum, va, sa jag och kysste henne.
- Aww, ska du säga som är den sexigaste personen i hela universum, sa hon. Jag log och drog min hand igenom hennes svettiga hårbotten.
- Måste du verkligen åka hem imorgon? Frågade hon, fast hon redan visste svaret.
- Ja, men jag önskar att jag inte behövde det.


Tessans perspektiv

Den kvällen kunde jag inte sova. Jag tänkte på hur det skulle bli utan Justin. Jag visste ju inte när jag skulle få se honom igen. Dem senaste dagarna hade varit dem lyckligaste i mitt liv och jag kunde inte ens föreställa mig hur livet skulle bli utan honom. Jag kände att jag fick tårar i ögonen. Jag tog på mig ett par shorts och gick och lade mig bredivd Justin i hans säng.
- Hej hjärtat. Jag hörde nästan inte vad han sa eftersom han halvsov. Vad är det som bekymmrar dig?
- Att du måste åka hem imorgon, sa jag och tryckte mig närmare honom.
- Bara lungn, vi kommer ju att hålla kontakten, och vi måste hälsa på varandra. Han kramade mig hårt och jag kände hasn värme.
- Lova det, sa jag.
- Jag lovar, sa han och kysste mig. Sedan somnade vi båda, och jag kände mig lugn igen.

Nästa morgon

Jag vaknade av att Justin pillade i mitt hår. När jag öppnade ögonen såg jag att han låg mitt emot mig och tittade på mig. Han log, och det gjorde jag också.
- Godmorgon humlan, sa han och jag kunde inte låta bli att fnissa lite åt mitt nya smeknamn. Han skrattade med mig och tryckte sig närmare mig. Han kysste mig länge. Jag ville inte tänka på hur länge det skulle dröja innan jag fick känna hans läppar mot mina, så jag njöt lite extra den här gången. Vi började kyssa varandra vildare och nu låg han ovanpå mig. Justin tog av sig tröja och jag kysste hans vältränade mage.
Precis när vi låga där och hade det så mysigt så kom rumservicen in. Han tittade snabbt på oss, sedan lämnade han vagnen precis innanför dörren och försvann snabbt ut ur rummet.
- Varför händer det alltid oss? Sa Justin och skrattade. Vi började kyssa varandra igen. Jag kunde inte få nog av honom, och glömde hur hungrig jag var. Han kysste min mage.
- Det kittlas, fnissade jag när hans hår nuddade min hals. Han började kyssa mig på munnen och på halsen istället.
- Bättre? Viskade han. Jag svarade inte utan tryckte mig närmare honom, även fast än det inte gick.

Lite senare, när vi båda var trötta, låg vi bara och tittade på varandra.
- Den där överaskningen, sa Justin efter en stund.
- Just det, sa jag och hoppade upp ur sängen. Han satte sig upp och väntade. Jag kom tillbaka med ett paket.
- Eftersom att du fyller år snart och jag inte kommer vara med dig på din födelsedag så har jag en liten förskotts present.
- Aww, sa han. Han rev upp pappret och jag tittade spänt på honom.
- Nej, sa han och tittade på mig. Han höll upp halsbandet i silver. Det stod ett stort T på smycket som hängde på kedjan.
- Jag har ett likadant fast med J, sa jag.
- Tack så mycket min ängel, sa han och kysste mig. Jag har en present till dig också. Han tog fram en liten ask. Jag öppnade den och i den låg det en jätte fin ring.
- Nej, gud. Det var det enda jag kunde säga. Han visade mig att det stod Justin i min och Tessan i hans. Jag fick tårar i ögonen när han satte på mig ringen.
- Jag vet att vi bara har känt varandra i några dagar, men du är mitt allt nu och de här ringarna och halsbanden visar det, att jag alldrig kommer släppa dig, du är den ända! Jag fick ännu mer tårar i ögonen. Vi kramade varandra hårt och läng. Han var verkligen detsamma för mig kände jag. Jag skulle alldrig kunna låta honom gå. Jag hade alldrig känt så för en preson förut. Om jag var tillsammans med någon innan så var det mest för att det var kul, inte för att jag gillade personen. Innan hade jag varit lite av en player. Det ångrade jag nu. I sexan hade jag nästan inget sambete. Jag sårade så många, och fick så många att få dåligt själv förtroende. Jag var inte mobbare, men jag dissade mina kompisar hela tiden, och trodde att mitt betende var acceptabelt. Men det värsta var att jag blev populär för hur jag betedde mig, vilket enligt mig jag inte borde blivit eftersom jag betedde mig helt oacceptabelt, men ingen vågade säga imot mig. Sedan ändrades jag när pappa dog. Nu har jag fått många av mina gamla kompisar tillbaka, eftersom de nu ser hur jag egentligen är. Jag var glad att jag hade lämnat min dåliga jag bakom mig, men vissa tror att jag frotfarande är sån. Men det är inte personer som jag var nära kompis med. För alla dem har jag sagt förlåt till, och dem har förlåtigt mig. Men jag ville inte atyt någon akulle tro att jag var en sådan person fortfarande. Men jag var fortfarande ganska populär, eftersom jag alltid har haft ett starkt självförtroende. Men på fester ibalnd kunde jag bli lite av mitt gamla jag igen. Typ att jag playade runt lite, men det var inget jag gillade. Jag började nästan gråta när jag började tänka på alla jag hade svkigt och sårat.
- Vad är det älskling? Jag vände ner huvudet men Justin höll under min haka och lyfte upp mitt huvud så att jag tittade honom i ögonen.
- Inget, det är bara... Jag fick nya tårar och försökte torka bort dem.
- Du kan berätta allt för mig, det vet du va?
- Ja, sa jag och berättade hela historien.
När jag hade berättat färdigt så hade jag gråtit jättemycket så jag var nog alldelles rödögd.
- När jag tänker på alla jag har sårat och svikigt så känner jag mig som världens största idiot, sa jag och torkade bort ännu några tårar.
- Man kan inte tro att du skulle kunna göra sådana saker, sa Justin, du som är så snäll och gullig. Jag skrattade lite, samtdigt som jag grät.
- Jag kan inte heller fatta att jag sårat så många människor, jag kan verkligen inte fatta att de accepterade det heller. Världens största idiot verkligen.
- Då kanske du var det, men den Tessan jag känner är inte sådan, sa Justin, du sa ju själv att alla har förlåtigt dig, och du vet ju själv att du inte är så längre, och det vet jag också.
- Ja, men jag kan bara inte tänka mig mig själv så bitchig och taskig, och när jag försöker kommer alla minnena tillbaka.
- Jag förstår det, men försök att lämna det bakom dig, eller kanske inte helt, för det får ju inte hända igen, sa Justin, men du är en så bra människa och ingen klandrar dig nu.
- Ja, jag ska försöka, sa jag log.
!!!!!!komentera!!!!!!!!!!!

Favorit girl - chapter 15

- Jag lovar, imorgon kommer alla de där fotona vara ute på internet. Sa Justin.
- Det gör väll inget, sa jag.
- Inte för mig nej, men jag tänkte på det du sa innan: tänk om det kommer ut att vi är tillsammans, vad kommer hända med mig då?, sa Justin.
- Juste, men nu vet jag ju att du är här och skyddar mig. Och då är jag inte rädd för någontning. Han log och kysste mig.

Resten av dagen gick vi mest på stan och snackade och shoppade.
- Kan vi inte gå till hotellet nu? Frågade Justin.
- Gå du i förväg, jag ska bara göra ett litet ärende, sa jag.
- Men då följer jag med, det är ju roligare att gå tillsammans.
- Nej, det är överraskning, sa jag.
- Okej, vad är det?
- Tror du verkligen att jag är så dum att jag berättar det, jag sa ju just att det var överraskning, och det är ju inget kul om du får veta det i förväg.
- Haha, jag tänkte att jag kanske kunde lura ur dig det, sa Justin.
- Det går jag inte på, sa jag, ses på hotellet sen. Jag pussade honom snabbt och sedan gick jag.

Justins perspektiv

Jag tänkte först smyga efter Tessan när hon gick, men jag hindrade snart mig själv. Jag gick tillbaka till hotellet. Hela tiden tänkte jag på vad det var för överraskning.

När jag var framme på hotellet lade jag mig på sängen och tittade upp i taket. Vad var det för någontning? Jag ville verkligen veta. Jag slog på tv:n för att se om det var något roligt program. Det slutade med att jag satt och tittade på "2 and ½ men". Men jag kunde inte koncentrera mig på tv:n. Vad var det för överaskning? Jag var tvugen att veta. Då kom tessan tillbaka.
- Hej, sa hon.
- Hej, redan tillbaka?
- Verkar så, sa hon och satte sig bredvid mig på sängen.
- Och...
- Och...?
- Överaskningen, sa jag, vad tror du.
- Ja jusdet, det får du veta imorgon.
- Men sluta, jag har ju väntat jättelänge nu, du plågar mig, sa jag kärleksfullt.
- Ja, då kan du nog bli plågad ännu lite mer, sa hon och flinade.
- Du är så ond, sa jag och brottade ner henne. Jag började kittla henne, för jag visste hur kittlig hon var.
- SLUTAA!!!!!!!!!! sa hon medans orden blandade sig med skratt. Men jag slutade inte. Tillsist slog hon mig med en kudde i huvudet.
- Nu ska du få. Hon tog två kuddar och började kasta dem på mig. Jag tog kuddarna från den andra sängen och nu hade ett ritigt krig brytit ut. Vi var vilda som djur och märkte inte att kuddarna gick sönder. Så helt plötsligt låg vi skrattande, och svettiga i ett hav av dunfjädrar.
- Vad fan ska vi göra nu när vi har tagit sönder kuddarna, sa Tessan, men man hörde nästa inte vad hon sa eftersom hon skrattade och flåsade så mycket.
- Vi får väll gå ner till receptionen och hämta nya, sa jag. Hon tittade på mig och log. Hon log så vackert. Det var nog det vackraste leendet i hela världen.
- Du vet att du har det sexigaste smilet i hela universum, va, sa jag och kysste henne.
- Aww, ska du säga som är den sexigaste personen i hela universum, sa hon. Jag log och drog min hand igenom hennes svettiga hårbotten.
- Måste du verkligen åka hem imorgon? Frågade hon, fast hon redan visste svaret.
- Ja, men jag önskar att jag inte behövde det.
hur ska det gå mellan dem när justin åker hem???? svaret får ni i nästa del

Favorit girl - chapter 14

- Om du får en autograf, min senaste skiva och en kram sticker du då? Frågade Justin och höll fram en skiva. Tjejen, som såg ut att vara kanske 19 år, nickade. Justin skrev aotugrafen på skivan och gav henne sedan en kram och en puss på kinden. Och sedan stack hon faktiskt.
- Jag trodde inte att hon skulle åka, sa jag och tittade förvånat på den röda bilen som susade iväg från gatan.
- Om jag ska vara ärlig så trodde inte jag heller det, sa Justin med samma förvånade blick som jag.


Äntligen var vi framme på hotellet. Vi delade rum, precis som på förra hotellet. Men nu fanns det bara ett rum med två sängar. Men varken jag eller Justin tyckte att det gjorde någonting, det var bara mysigt. Efter vi hade gjort oss lite hemmastadda i det nya rummet så började vi prata om vad vi skulle göra resten av dagen.
- Jag tycker att vi kan gå och bowla, sa jag.
- JAAA!!!! Superbra förslag, det var jättelänge sedan, sa Justin och hoppade up från sängen. Kom, vi går nu direkt.
- Okej, sa jag och skrattade. Vi tog varandras händer och sprang ner. Vi ville ta oss runt lite själva så vi gick istället för att åka bil.
- Okej, var är vi nu, sa Justin. Han höll i en karta vi hade fått i receptionen på hotellet.
- Jag vet inte, haha du håller den upp och ner, sa jag och vände den rätt.
- Jaha, jag har alldrig varit bra på att läsa kartor, sa Justin, du får se om du hittar.
Vi hade också tagit en liten turist broschyr, och där stod det var dem olika bowlinghallarna låg.
- Vi ska gå, ehh ditåt tror jag, sa jag och började gå mot vänster.
- Vänta, nej det är höger, kan du inte höger och vänster? Justin flinade. Jag räckte ut tungan åt honom och sedan gick vi mot bowlinghallen.
Men när vi hade gått i hen halv timme kändes det som att vi hade gått lite fel.
- Har vi inte gått lite långt nu, sa Justin och tittade sig omkring.
- Jo, sa jag, vi skulla varit där för länge sedan.
- Jag tänkte inte på var vi gick, jag bara gick, sa Justin och skrattade.
- Inte jag heller, men var är vi nu?
- Jag vet inte, men om vi går tillbaka samma väg så kanske vi hittar dit. Vi gick tillbaka samma väg och då hittade vi hallen. Det var faktiskt konstigt att vi inte hade sett den, eftersom att det var en väldigt stor hall som var mycket större än husen runt om. Vi kom in och gick fram till receptionen. Det fanns bara en bana ledig och den fick vi. Konstigt nog så stal inte Justin så mycket uppmärksamhet. Det var ganska skönt att slippa galna fans.
- Yess!!! strike igen, sa jag, haha, det är fan tredje gången i rad.
- Som om jag inte också kan göra det, sa Justin och flinade.
- Få se då, sa jag och satte mig ner med armarna i kors. Justin tog sats och slängde iväg klotet. Det hamnade i rännan eftersom vi inte körde med staket. Jag apploderade lånsamt.
- Bravo, men jag tror faktiskt att  jag fortfarande är lite bättre än dig på bowling.
- Vänta du bara, jag har ett kast kvar. Justin tog ett lite lättare klot den här gången. Den här gången träffade han käglorna, men han fick bara ner tre stycken.
- Vad var det jag sa, sa jag retsamt. Nu ska du få se på profset. Jag gjorde samma sak som Justin gjorde i sitt första kast.
- HAHA, "hostade" Justin. Du är verkligen "JÄTTE" duktig.
- Ska du säga.
Okej nu ska jag visa honom, tänkte jag. Jag tog samma klot, och tog sats. Men jag gjorde samma sak som innan. Rakt ner i rännan.
- Ja, fortsätt drömma tjejen, sa Justin kärleksfullt.
- Du ska bara va tyst, jag fick faktsikt tre strikar i rad, sa jag och satte mig i hans knä. Han kysste mig mjukt. Vi glömde bort att vi var i en almän bowlinghall. Och vid det laget hade de flesta fattat att det var Justin Bieber jag satt och hånglade med. Vi reagerade först när en av dem som bowlade tog kort på oss. Vi släppte varandra snabbt och tittade oss omkring. Alla stod och glodde på oss.
- Ehh, hej, sa jag och vinkade. Justin vinkade också. Vi gick snabbt där ifrån, vår bowling tid var endå slut.
- Jag lovar, imorgon kommer alla de där fotona vara ute på internet. Sa Justin.
- Det gör väll inget, sa jag.
- Inte för mig nej, men jag tänkte på det du sa innan: tänk om det kommer ut att vi är tillsammans, vad kommer hända med mig då?, sa Justin.
- Juste, men nu vet jag ju att du är här och skyddar mig. Och då är jag inte rädd för någontning. Han log och kysste mig.
NU FÅR NI KOMENTERA LITE VA?!!!!!!!!

Favorit girl - chapter 13

- Seriöst, va fan, sa justin och tog upp stenen från golvet. Vem var det som kastade den här?
Det blev helt tyst.
- Det är så jävla respektlöst av er, ni borde vara glada för min skull, sa han och vi gick in i hotellrummet igen. När vi hade stänt dörren började alla fans skrika och banka på dörren igen.
- Asså att inte polisen kommer, den får ju inte invardera hotellet hur som helst. Justin var riktigt sur. Han ringde sin vakt och bara några minuter var alla fans borta.


Vi kollade ut genom fönstret på när polisen körde iväg alla fans.
- Vi kanske ska hitta ett annat hotell, sa jag.
- Mm. Jag såg på Justin att han fortfarande var sur.
- Asså, jag fattar inte, sa han och vände sig mot mig, om de vill mig mitt bästa borde ju vara glada för min skull, vilket dem borde vilja eftersom dem tycker så mycket om mig så att de söker upp hotellet där jag bor.
- Det är okej, sa jag och la mina armar på hans axlar.
- Ja, men jag blir så pisst of när de gör så, sa han och höll om min midja. Han kysste mig.
- Ska jag ringa min chafför så att vi kan hitta ett nytt hotell? Vi stod så att våra näsor precis möttes.
- Ja, sa jag och log.
- Packar ihop så att vi kan åka så snabbt som möjligt sen då, sa han och pussade mig snabbt.
Jag började packa men efter en stund märkte jag hur varmt och kvavt det var inne i rummet. Jag gick för att öppna fönstret och när jag gjorde det hördes bara skrik ute från gatan.
- Skulle inte din vakt få bort alla fansen, sa jag och tittade surt på Justin. Han tittade ut och såg att det stod dubbelt så många som innan. Vissa hade stora plakat med t.ex "I <3 JB" på. Justin suckade.
- Ja, hur ska vi ta oss ut nu, utan att jag blir dödad, sa jag och la armarna i kors.
- Men sluta, sa Justin, är det mitt fel att mina fans är avundsjuka på oss, eller att dem är såna stakers?
- Nej, förlåt, sa jag, men hur ska vi ta oss ut?
- Vi får väll gå igenom fans havet, skrattade Justin men jag tyckte inte att det var kul.
- Men seriöst, den där stenen gjorde faktiskt ont, och vi vet ju inte vad de kommer hitta på nu.
- Hur vet du ens att de kommer att försöka göra dig illa?
- Kanske för att du är Justin Bieber och de vill inte att du ska ha någon flickvän, och om dem skrämmer iväg mig genom att skada mig så tror de att jag kommer lämna dig, men det kommer jag inte. Har du inte fattat det än Justin, alla vill ha dig. Vissa skulle göra vad som helst för att få dig. Vissa skulle kanske till och med kunna mörda mig för att få dig, du måste inse.
- Nej, jag skulle alldrig tillåta att någon gjorde dig illa, det vet du, sa Justin och tittade allvarligt på mig.
- Ja, det vet jag, men de där nere vet inte, eller dem kanske vet men dom bryr sig inte, sa jag, dom bryr sig bara om sig själva, och om dig. Jag är helt säker på att hälften av alla där nere skulle kunna sätta eld på ett hus för att få gifta sig med dig.
- Tror du verkligen det, sa Justin.
- Ja, absolut, det är det som är problemet. De gör vad som helst, och jag menar vad som helst. Jag kanske inte är rädd nu, men tänk om det kommer ut att vi två är tillsammans, vad kommer hända då? Jag vill inte att hela världen ska hata mig för att jag är med dig, för jag vill vara med dig, och då vill jag kunna vara det utan att alla lägger sig i. Jag fick tårar i ögonen, det såg Justin och han torkade bort tårarna och kysste mig.
- Men dem som gör så mot mig är inga riktiga fans, dem kan gå och skaffa sig ett liv. Jag är här och skyddar dig mot allt ont, och det komer jag alltid att vara. Han log mot mig och kysste mig igen. Jag insåg att jag kanske hade överdrivigt lite, så jag log mot honom och torkade bort dem sista tårarna.

Vi tog våra väskor och gick ut. När vi öppnade dörren så blev det verkligen kalabalik på gatan. Justin vinkade och sedan gick vi in i bilen som stod och väntade på oss precis utanför entrén till hotellet.
- Det var väll inte så farligt, sa Justin och la armen om mig.
- haha, nej, jag är inte lika rädd för dina fans längre, sa jag ironiskt och skrattade. Vi åkte till ett annat hotel, men chaffören åkte lite omvägar för att bli av med fansen som följde efter oss. Om man hade åkt direkt till hotellet hade det tagit kanske en kvart, men nu tog det istället en timme och en kvart eftersom att Justins fans var så envisa. Och även då var det en tjej som fortfarande följde efter oss. Vi stannade på en liten gata där det inte fanns några människor, och det gjorde tjejen också. Justin gjorde en schest som betydde att hon skulle komm till honom.
- Om du får en autograf, min senaste skiva och en kram sticker du då? Frågade Justin och höll fram en skiva. Tjejen, som såg ut att vara kanske 19 år, nickade. Justin skrev aotugrafen på skivan och gav henne sedan en kram och en puss på kinden. Och sedan stack hon faktiskt.
- Jag trodde inte att hon skulle åka, sa jag och tittade förvånat på den röda bilen som susade iväg från gatan.
- Om jag ska vara ärlig så trodde inte jag heller det, sa Justin med samma förvånade blick som jag.
fortsätt att komentera:DDD !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Favorit girl - chapter 12

- Jag menar, vi har så olika liv, sa jag och kunde inte låta bli att gråta. Du kan liksom få vilken tjej som helst, tänk om du hittar en ny. 
- Jag skulle alldrig hitta en lika vacker, rolig och bra tjej som du även om jag rensade hela universum. Han log sitt oemotståndliga leende. Jag sa inget utan bara kramade honom hårt och länge. Jag kände hur mycket jag litade på honom och hur mycket jag älskade honom.
- Du är den enda, sa han och kysste mig på håret.

När vi kom tillbaka till hotellet var jag världigt trött. Jag bytte om, borstade tänderna och precis när jag höll på att ta bort mitt smink kom jag på att jag inte hade berättat för mamma att jag sov över här. Jag ringde mamma direkt.

- Jessica, svarade mamma.
- Hej det är Tessan, sa jag.
- Var är du, jag har försökt ringa dig men du har inte svarat, fattar du hur orolig jag är?
Mamma var väldigt arg.
- Jag vet, förlåt att jag inte har svarat, men jag skulle bara säga att jag sover över här.
- Tros du att jag tänker låta dig sova borta när jag har försökt att få tag i dig och du bara skiter i mig?
- Snälla?
Jag försökte låta så liten och gullig som möjligt. Mamma tänkte en stund och sedan svarade hon:
- Var är du?

- I Göteborg, sa jag och hörde mamma sucka.
- Jaja, jag antar väll att du får det då, sa mamma och suckade.
- Tack mamma, sa jag.
- Men du får inte göra om det igen, fattar du hur orolig jag blev.
- Jag lovar, men är det ok om jag sover här imorgon också?
- Ja, jag ska på middag med några kompisar då så det är väll bara bra
, sa mamma och lät inte lika arg.
- Tack mamma, godnatt, jag älskar dig, sa jag.
- Älskar dig också gumman, sov gott, sa mamma och lade på.

Jag lade mobile på sängen och pustade ut.
- Var din mamma arg? Frågade Justin. Han stod i dörröppningen mellan våra rum med bar överkropp.
- Lite, sa jag och gick fram till honom.
- Jag tror att jag går och lägger mig nu, sa jag, jag är verkligen jätte trött.
- Jag med, sa han, godnatt min lilla ängel, sa Justin och kysste mig länge och mjukt.

Nästa morgon

Jag vaknade av att Jusin hoppade på mig när jag låg och sov.
- Vad gör du, sa jag samtidigt som jag skrattade, sluta kittlas. Han kittlade mig.
- Sluta, SLUTA, haha, sa jag och eftersom jag är så kittlig kunde jag inte hålla mig för skratt. Han la sig på mig och började kyssa mig istället.
- Godmorgon, sötaste, viskade han, sovit gott?
- Såklart, sa jag och kysste honom. Vi låg och myste en lite stund i min säng men sedan efter en stund gick vi och åt frukost. När vi kom ner så blev vi chokerade. Utanför hotellet stod det hundratals fans som väntade på Justin. Vi bestämde oss för att beställa frukost på rummet i stället.

- Asså det är ju helt sjukt, sa jag när vi hade kommit tillbaka till rummet. Jag tittade ut bakom en gardin, men endå så att de där ute inte kunde se mig.
- Får se, sa Justin. Vi hade en balkong och där gick Justin ut. När fansen såg honom blev dem som galna. Han vinkade åt dem, och sedan gick han in igen.
- Ja, det är verkligen helt sjukt, sa han.
- Mm, sa jag och tittade lite till.
- Men av alla dom är det bara dej jag vill ha, sa han och höll om mig. Jag log men precis när vi skulle kyssas så kom rum servisen in. Vi han släppa varandra innan han kom in.
- Du kan ställa den där, sa Justin och pekade på golvet där servitrisen stod. Han sa inget utan ställde sig vagn med jordgubbar, grädde, pankakor mm där Justin hade pekat och skyndade sig sedan ut. Vi satte oss i sängen och började äta.

- Vill du ha den sista jordgubben? Frågade Justin mig.
- Nej, du kan ta den, jag är proppmätt, sa jag och log.
- Men tänk om det är den godaste i hela världen någonstin, och så tycker du att jag ska ta den, sa Justin och flinade mot mig.
- Ja,och om det är det så tycker jag att du ska ha den för du är värd det, sa jag och skrattade.
- Här, sa Justin. Han tog en klick grädde på den och stoppade in den i min mun.
- Mmm, det var nog den gadaste i hela världen, sa jag med munnen full av grädde.
- Vad bra, för jag vill att allt ska vara prefekt till mitt lilla hjärta. Han lade sig på mig och började kyssa mig. När vi låg och kysstes så knackade det helt plötsligt på dörren.
- Att dom alltid ska tajma så bra, sa Justin ironiskt och gick och öppnade dörren. Utanför stod det massa fans som skrek. Jag kom till dörren och möttes också av hans galna fans. Vi båda stod där i dörr öppningen och såg ut som två frågetecken. Alla försökte tränga sig fram till Justin och mej som stod i dörröppningen. Jag hörde att vissa skrek åt mig att lämna Justin ifred. Helt plötsligt fick jag en sten i huvudet. Det var en ganska liten sten men det gjorde ont.
- Justin dom kastar sten på mig, sa jag.
- Seriöst, va fan, sa justin och tog upp stenen från golvet. Vem var det som kastade den här?
Det blev helt tyst.
- Det är så jävla respektlöst av er, ni borde vara glada för min skull, sa han och vi gick in i hotellrummet igen. När vi hade stänt dörren började alla fans skrika och banka på dörren igen.
- Asså att inte polisen kommer, den får ju inte invardera hotellet hur som helst. Justin var riktigt sur. Han ringde sin vakt och bara några minuter var alla fans borta.
KOMENTERA !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Favorit girl - chapter 11

- Men sluta, du vet mycket väl att jag är med dig för att jag gillar dig, och för att jag vill vara med dig, viskade jag. Vi hade små viskat hela tiden eftersom vi inte ville att alla runt omkring skulle få reda på att vi var tillsammans.
- Är det säkert? Sa Justin och tittade allvarligt på mig.
- Ja, jag lovar, sa jag. Han log mot mig och sedan lät han pressen fota oss tillsammans. Han höll om mig och log.
- Om du ler hamnar vi nog på första sidan, sa Justin. Jag skrattade och log jag med.


Efter en lång och rolig dag åkte vi till hotellet som Justins chafför hade bokat åt oss. Vi delade rum, fast i hotellrummet var det två små sovrum som vi tog vars ett av. Jag satte mig på sängen och tittade runt i rummet. Det var ett ganska stort rum, med TV och badrum.
- Ska vi gå ut och äta på resturang i kväll? Justin kom och satte sig på sängen bredvid mig.
- Ja, gärna, sa jag och kysste honom.
- Då går jag och byter om nu då, sa Justin, kysste mig och sedan gick han in till sitt rum. Jag log för mig själv och sedan tog jag fram alla påsarna med saker vi hade köpt. Jag valde att ha på mig en svrt kort klänning, och ett par svarta klackskor. Jag har alltid älskat att gå i klackskor men jag har alldrig haft något bra tillfälle att göra det, eftersom jag bara är tretton år, men nu tyckte jag att det kunde bli lite snyggt. Jag duschade, sminkade mig och sedan klädde på mig. När båda var färdiga gick vi ut för att hitta en bra resturang. Vi kom in på en resturang och frågade efter ett bord för två.
- Nej tyvärr det är fullbokat, sa tjejen i baren.
- Då går vi väll till ett annat ställe, sa Justin och tog av sig solglasögonen så att hon skulle se vem han var.
- Men det är klart att vi kan fixa ett till bord om ni bara ursäktar en liten minut, hon skyndade snabbt iväg.
- Du är bra på sånt här, sa jag och skrattade.
- Ja, eller jag gör faktiskt inte så mycket, sa han och skrattade han med.
- Nej, haha men det är en väldigt bra taktik att inte göra så mycket verkar det som, sa jag. Nu kom bartjejen tillbaka.
- Ja, det finns ett bord där nere i hörnan, sa hon nervöst och pekade ner mot ett fint bord. Till skillnad från de  andra borden var de massa ljus på bordet, och så stod det tre servetriser som visade att vi var välkomna. Vi satte oss och de kom in med bröd och tillbehör. Vi hade en jättetrevlig kväll med servitriser som uppvaktade oss hela tiden. Det kändes kul att vara i fokus hela tiden men lite synd eftersom jag helst av allt ville vara ensam med Justin.

När vi skulle gå så kollade nästan alla som jobbade efter oss. Dem försökte inte visa det, men det syntes. Många av gästerna på rasturangen hade också märkt att de precis inte suttit så långt ifrån Justin Bieber, så de tittade också efter oss. Vi gick en promenad genom en fin park. Det var ganska kallt, men jag fick låna Justins jacka. Vi sa inget, vi njöt mest av stunden.
- Måste du åka hem på söndag? Frågade jag. Även om jag bara hade känt Justin i några få dagar hade jag helt glöt hur livet var utan honom, och det ville jag inte föreställa mig heller.
- Ja, sa han. Han ställde sig framför mig, tog mina händer i sina och tittade mig allvarligt i ögonen. Jag fick tårar i ögonen.
- Vi måste hålla kontakten, sa Justin och kysste mig.
- Ja, men du bor i Kanada och har väldens liv, du reser jätte mycket och alla älskar dig, sa jag och torkade bort tårarna. Och jag bor i en liten stad i världens mest okända land och ingen vet vem jag är. Jag tittade upp på Justin som också höll på att börja gråta nu.
- Jag menar, vi har så olika liv, sa jag och kunde inte låta bli att gråta. Du kan liksom få vilken tjej som helst, tänk om du hittar en ny. 
- Jag skulle alldrig hitta en lika vacker, rolig och bra tjej som du även om jag rensade hela universum. Han log sitt oemotståndliga leende. Jag sa inget utan bara kramade honom hårt och länge. Jag kände hur mycket jag litade på honom och hur mycket jag älskade honom.
- Du är den enda, sa han och kysste mig på håret.
Nu börjar det hända saker. hur ska det gå¨?????? det får ni veta i nästa <3 <3

Favorit girl - chapter 10

Helt plötsligt så sköts karusellen upp. Tessan skrek av glädje men jag kunde inte skrika, jag var jätterädd. Sedan åkte den jättesnabbt ner och det var ännu hemskare. De första gångerna var det läskigt men sedan blev det bara kul. Jag tittade på Tessan och log. Hon log inte utan hon gap skrattade. Sedan belv skrattet till skrik eftersom vi åkte ner i väldigt hög fart igen.


När karusellen var färdig bubblade jag av skratt. Jag vet inte varför, jag var baar överdrivet gald och lycklig. Det här kände som den lyckligaste dagen i hela mitt liv. Jag och Tessan gick och pratade lite. Vi började snacka om våra familjer och föräldrar.
- Och din pappa, vad jobbar han med då? Frågade jag. Jag såg att Tessan fick trårar i ögonen.
- Vad är det? Frågade jag.
- Det är bara det att han är död, sa Tessan och trokade bort sina tårar.
- Oj, förlåt, jag visste inte..
- Det är okej, sa Tessan och log mot mig. Jag tog henne i mina armar och kramade. Jag kände hur hon tryckte sitt ansikte mot mitt bröst och grät ut. Hon tittade upp på mig och jag på henne. Hon var helt rödögd och hade fortfarande trårar i ögonen. Jag lutade mig ner och våra läppar möttes. Då var det som att tiden stannade. Jag kunde inte få nog av att kyssa henne, och när vi hade slutat stod vi bara och tittade på varandra. Hon log mot mig och sedan kysste vi varandra igen. I det ögonblicket visste jag att jag alldrig skulle släppa henne.

Tessans perspektiv

Jag kände mig så trygg i Justins famn. Det kändes som att tiden stannade när han kysste mig så mjukt med sina perfekta läppar. Det var bara vi två i hela världen. Han höll om mig och jag ville alldrig släppa honom. Vi stod där och bara tittade på varandra en liten stund. Han var så vacker, så perfekt. För ett ögonblick trodde jag att det var en dröm, men efter att han smekt min kind och torkat bort tåranra förstod jag att det var verklighet.

Vi satte oss på en bänk och bara pratade. Vi pratade om allt möjligt, sedan lite om min pappa. Jag ansträngde mig för att inte börja gråta igen, men när Justin såg det så började han prata om någontning annat, som fick mig på andra tankar.
- Du vet att jag sa att jag skulle åka hem idag, sa han.
- Ja, sa jag och såg frågande ut.
- Jag kanske inte behöver åka hem idag, sa han och log mot mig.
- Vad bra, sa jag och kramade honom. Han kysste mig på håret.
- Och jag tänkte att om du vill så kan vi ju bo på ett hotell här så kan vi göra någonting här imotgon också.
- Ja, precis vad jag tänkte, sa jag och kysste honom.
- Nej, nu får vi göra någonting, sa han efter en stund, tog min hand och sprang iväg. Jag skrattade och följde med honom.

Vi bestämde oss för att åka kononen. Men som alltid är det väldigt lång kö till den karusellen när vi kom dit blev Justin förvånad.
- Omg vilken lång kö, sa Justin och drog handen genom håret.
- Jag vet, 45 minuter, sa jag och suckade.
- Hur vet du det? Frågade han mig.
- Det står där, sa jag och pekade mot en skärm som stod precis vid ingången. Justin stod och funderade lite. Efter en stund såg det ut som att han hade fått en ide.
- Jag har en ide, sa han och tog min hand.
- Vad, sa jag och skrattaade.
- Du får se, sa han. Vi sprang upp för trapporna. När vi var upp så tog Justin av sina solglasögon och sin keps. Alla fick syn på honom.
- Hej, jag tror att ni vet vem jag är, sa Justin så att alla skulle höra, jag skulle bara säga att om ni skulle kunna släppa förbi mig och min vän så kommer jag att bli jätteglad och dem som vill kan få en kram. Alla blev helt ifrån sig och började skrika. Justin drog med mig och helt plötsligt var vi först i kön. Fast vi fick stanna och ta några kort och han fick en massa kramar, men det gick snabbare än det hade gått annars.
- Det där gick ju snabbt, sa jag och skrattade.
- Ja, sa JUstin och tog min hand i sin.

När vi skulle gå ut från karusellen så stod det massa fotografer utanför som fotade mig och Justin. Jag fick samma frågor som i danmark, alltså om jag och Justin var tillsammans, men jag ignorerade bara de frågorna. Alla karuseller vi åkte började med att vi fick gå förbi alla i kön. Jag kände mig som en drottning och varje gång vi gick ut från en karusell stod pressen där och fotade oss. Jag tyckte att det var kul att bli fotad av riktiga paparazzifotogarfer och posade, vinkade och log, men Justin verkade tycka att det var lite jobbigt.
- Jag skulle inte gjort det, va, sa justin.
- Vad? Frågade jag samtidigt som jag posade framför kameran.
- Gjort sådär för att får komma först i kön.
- Jo, det här är ju kul, sa jag.
- Så du är bara här för att bli fotad, sa justin irriterat, och typ känd som Justin Biebers flickvän.
- Nej absolut inte, sa jag och slutade posa.
- Jag trodde att du gillade mig, men du är kanske bara med mig för att jag är känd.
- Nej, varför skulle jag det?
- Jag vet, fråga dig själv.
- Men sluta, du vet mycket väl att jag är med dig för att jag gillar dig, och för att jag vill vara med dig, viskade jag. Vi hade små viskat hela tiden eftersom vi inte ville att alla runt omkring skulle få reda på att vi var tillsammans.
- Är det säkert? Sa Justin och tittade allvarligt på mig.
- Ja, jag lovar, sa jag. Han log mot mig och sedan lät han pressen fota oss tillsammans. Han höll om mig och log.
- Om du ler hamnar vi nog på första sidan, sa Justin. Jag skrattade och log jag med.
Hur ska detta gå???? Förlåt för vissa felstavningar om jag har gjort det. Komentera och läs nästa osså :D

Favorit girl - chapter 9

- Ja, vi kan ju åka till Göteborg, om du vill, föreslog jag, där har jag hört att det finns mycket roliga saker.
- Mm, vad tycker du?
- Jag vet inte, annars kan vi ju åka till köpenhamn, där finns det mycket affärer och sånt, så vi kan ju börja med det om du vill.
- Klart jag vill, sa hon, mot köpenhamn!



- Äntligen framme, sa Tessan när hon gick ut ur bilen.
- Ja, sa jag och sträckte på mig.
- Jag känner mig helt stel i nacken, sa Tessan och rörde och strechade upp den lite. Vi såg inte förrens då att alla runtomkring tittade på oss. När vi såg det vinkade vi och gick in i bilen igen. Då blev alla som galna och tog foton och sprang efter bilen. Vi tittade bakåt och skrattade. Chaffören körde oss runt i Köpenhamn tills alla fans hade försvunnit ur sikte, och det otg ca en halv timme. När vi blev avsläppta den här gången var det på en lite gata och vi smög så att ingen såg oss. Man kände sig som en dektektiv och vi fick verkligen hålla oss för att inte skratta. När vi hade smugit en bra bit var vi framme vid en stor, öppen gata. Jag tog på mig mina solglasögon och satte min keps lite mer över ansiktet. Tessan skrattade och sedan gick vi ut på gatan. Jag försökte dölja vem jag var så mycket som möjligt, och det funkade ganska bra, fram tills slutet av gatan där det började ett stort torg. För då kom det fram några danska tjejer som frågade om de fick min aotugraf. Och helt plötsligt var alla på mig. Jag fick ringa min cafför igen. Alla undrade om Tessan var min nya flickvän, men vi svarade att vi bara var vänner.

Efter ca en kvart kom bilen men det känndes taskigt mot mina fans att bara sticka men vi var ju här för att Tessan hade valt det och inte för att skriva autografer. Vi valde att göra ett sista försök att få handla lite utan att bli upptäckta. Den här gången blev det ett lite mer lyckat försök.

När vi satte oss i bilen så hade klockan hunnit att bli ett och vi hade handlat jättemycket.
- Vad ska vi göra nu? Frågade jag när vi satt i bilen igen, vi kanske inte ska stanna i Köpenhamn eftersom att mina fans verkar veta att jag är här nu.
- Ja, sa Tessan och tittade ut genom fönstret. Vi kan ju alltid gå på något tivolli, jag vet att det är lite barnsligt, men det är kul.
- Det är inte alls barnligt, jag tycker också att vi gör det, men vilket?
- Jag vet inte, det finns ett här i Köpenhamn, men som du sa kanske vi ska åka någon annan stans, sa Tessan.
- Ja, men finns det  i Lund eller Malmö?
- Nej, inget kul i alla fall, typ bara små parker med små karuseller, sa Tessan, men det finns ett stort i Göteborg, men det kanske är lite långt dit.
- Nej, jag tycker att vi åker dit, sa jag.
- Det tycker jag också i så fall, sa Tessan och log sitt fina leende. Jag blev helt glad och sa åt chaffören att köra mot göteborg.
- Men det kommer ta typ tre timmar, sa Tessan.
- Men det är det väll värt? Jag log mot Tessan och hon nickade.
- Ja såklart, sa hon och log mot mig igen. Jag kunde verkligen inte få nog av hennes leende. Vi satt och tittade på varandra i nån minut men vi avbröts av caffören som harklade sig och gjorde en stor sväng. Tessan ramlade på mig och vi båda skrattade.

Efter ganska exakt tre timmar var vi framme i Göteborg, eller Götet som Tessan säger. Vi blev av släppta precis vid inngången till Liseberg (tivollit). Personen i kassan tyktes känna igen mig men eftersom jag bara stod och gömde mig bakom Tessan så hon fick inte chansen att titta noga på mig. Inne i Liseberg var det ganska mycket folk, men inte överfullt. Jag hade fortfarande min keps och mina solglasögon på mig men så fort folk tittade på mig så gömde jag mig bakom Tessan. Jag fick alltså stå och gömma mig nästan hela tiden.
- Vad ska vi åka nu? Frågade jag Tessan efteratt vi hade köpt sockervadd.
- Jag vet inte, vad tycker du?
- Jag vet inte, du får bestämma.
- Jag vet, det där, sa Tessan och pekade mot ett högt torn.
- Vad är det för karusell, frågade jag.
- Uppskutet, sa Tessan, kom igen jag har alltid velat åka det. Tessan tog min hand och vi sprang upp genom många trappor tills vi var framme. Det såg jättehögt ut och jag började känna mig yr bara av att titta på alla människor som satt i den och skrek. Tessan såg däremot väldigt glad och förväntans full ut.
- Måste vi åka den? Frågade jag.
- Kom igen, det är inte så läskigt som det ser ut.
- Hur ska du kunna veta det som alldrig har åkt den?
- Men hur ska du kunna veta att det inte är så när du alldrig har åkt den? Jag kommer ju sitta bredvid dig, du kan hålla min hand om du vill. Tessan lyckade övertala mig så vi ställde oss i kön. Jag var förtfarande väldigt skeptisk men jag hade bestämt mig att åka.

När det var vår tur var jag så nervös så jag skakade. Jag ville men ändå inte. Jag tog Tessans hand och vi gick och satte oss i stolarna.
- Du får klämma hur hårt du vill, sa hon och jag klämde hennes hand så mycket att det gjorde ont. Helt plötsligt så sköts karusellen upp. Tessan skrek av glädje men jag kunde inte skrika, jag var jätterädd. Sedan åkte den jättesnabbt ner och det var ännu hemskare. De första gångerna var det läskigt men sedan blev det bara kul. Jag tittade på Tessan och log. Hon log inte utan hon gap skrattade. Sedan belv skrattet till skrik eftersom vi åkte ner i väldigt hög fart igen.

Verkar som att det är någontning på gång mellan dem. Eller vad tror ni??????????? KOMENTERA



Favorit girl - chapter 8

Jag längtade verkligen när jag lå i min säng och tittade upp i taket. Jag försökte komma på någontning speciellt som man kunde göra här i Lund, men det mesta fanns i Malmö, men det var nog inga problem att åka in dit en liten stund. Jag fick ju ändå välja vad jag ville.

Den kvällen somnade jag med ett leende på läpparna.



Jag vaknade tidigt dagen därpå. Även om jag hade ställt klockan på åtta, så vaknade jag kl sex på morgonen. Justin skulle hämta mig vid tio tiden. Så nu skulle jag bara vänta fyra timmar. Fyra timmar. Hur skulle jag kunna vänta i fyra timmar. Jag lade mig tillbaka i sängenoch försökte sova,  men det funkade såklart inte. Så jag tog min mobil och kollade om jag hade fått någar sms. Och det hade jag. Fjorton stycken. De flesta var "hur mår du" och "krya på dig" sms. Men ett sms var från ett okänt nummer. Det stog

"Hej, det är Justin. Jag skulle bara säga att vi troligt kommer lite tidigare om det är OK, eftersom jag ska åka hem till Kanada ikväll. Vi kommer vid nio istället. *Justin"


När jag hade läst medelandet blev jag jätteglad. Det betydde att jag bara skulle få vänta tre timmar med att få träffa honom igen. Och jag hade dessutom fått hans nummer. Jag svarade på hans sms och kände genast att detta skulle bli en bra dag.

Justins perspektiv

Nu hade jag legat i sängen och försökt sova i flera timmar kändes det som. Kunde inte klockan bara bli nio någon gång. Jag vet inte varför jag längtade så mycket efter att få träffa Tessan igen, men det gjorde jag. Jag tittade på min mobil som låg bredvid mig och såg att jag hade fått ett svar från Tessan.

"Vad bra. Har inte kommit på allt vi ska göra än, men jag funderar fortfarande. Ses snart. *Tessan"

Jag log för mig själv och svarade: "Haha, bra, du vet att du kan välja vad du vill, va? " Jag fick snabbt ett svar: "Exakt vad jag vill?" frågade hon. "Ja, nästan, kanske inte att åka till månen men nästa exakt vad du vill"
Hon var verkligen snabb och bra på att skriva sms för hon svarade väldigt fort: "Okej, då får jag tänka lite till. Ses :D * Tessan"
Jag lade mobilen på nattygsbordet igen, la mig ner och blundade. Jag undrade vad Tessan hade valt för någonting. Hoppas någonting kul, och det var det säkert. Varför skulle hon välja någontning tråkigt liksom. Jag kunde inte sluta tänka på henne.

Tre timmar senare
Jag vaknade av min mobil som vibrerade. Det var Tessan som undrade var jag var.
- Shiiitt, sa jag tyst för mig själv. Jag tittade på klockan och hon var fem över nio. Jag hade visst somnat i alla fall och nu var jag försenad. Jag drog på mig en svart långärmad tröja och ett par jeans. Sedan tog jag på mig en keps och sprang ut ur hotell rummet. Bilen stod fortfarande och väntade på mig, så jag hoppade snabbt in och bad chaffören att köra snabbare. När jag var framme sprang jag upp för trapporna och plingade på deras dörr.
- Hej, sa Tessan som öppnade dörren.
- Hej, förlåt för att jag är sen, sa jag.
- Det gör inget, sa Tessan och låste dörren. Vi gick ner för trapporna och ut till bilen. Jag såg några tjejer som troligtvis hade fått syn på mig, för de sprang som galna mot bilen.
- Kör snabbt, sa jag till chaffören som satte gasen i botten. Flickorna som hade sprungit mot mig som galna grisar blev besvikna men var samtidigt överlyckliga över att de hade sett mig i verkligheten.
- Okej, vad vill du göra då? Jag vände mig mot Tessan.
- Jag vet inte. Först hade jag tänkt att vi bara kunde göra någonting i malmö/lund trakten men om vi kan åka någon annan stans så finns det ju så mycket roligare saker att göra.
- Ja, vi kan ju åka till Göteborg, om du vill, föreslog jag, där har jag hört att det finns mycket roliga saker.
- Mm, vad tycker du?
- Jag vet inte, annars kan vi ju åka till köpenhamn, där finns det mycket affärer och sånt, så vi kan ju börja med det om du vill.
- Klart jag vill, sa hon, mot köpenhamn!

Tycker ni att det är spännande??? Skriv i så fall och för er som undrar är ska Justin fylla 14 år och Tessan har fyllt 13.

Om

Min profilbild

Maya

RSS 2.0