BieberWishes

- Ja, men jag kan bara inte tänka mig mig själv så bitchig och taskig, och när jag försöker kommer alla minnena tillbaka.
- Jag förstår det, men försök att lämna det bakom dig, eller kanske inte helt, för det får ju inte hända igen, sa Justin, men du är en så bra människa och ingen klandrar dig nu.
- Ja, jag ska försöka, sa jag log.

---

Vi satt och åt frukost och pratde i lugn och ro. Helt plötsligt ropade "YESS" så högt så att jag blev rädd.
- Vad är det? Undarde jag.
- Jag fick ett sms av min mamma för ett tag sedan, sa han, hon frågade när jag skulle komma hem.
- Och...
- Jag sa att jag troligtvis kom ikväll och så, sa han, och då sa hon att hon tyckte att jag skulle komma tidigare eftersom jag var tvugen att komma tidigare eftersom att farmor och farfar var på besök. Men jag sa att jag kunde träffa dem någon annan dag.
- Och vad gör dig så glad, sa jag.
- Jo, sedan sa mamma att dem inte skulle vara hemma eftersom de skulle åka iväg och inte komma hem förrens jag hade åkt. Och jag hade glömt att jag skulle på en turné så jag frågade mamma om vart jag skulle och när. Och då svarade hon med att jag skulle på en turné här i Sverige och i Norden.
- Seriöst? Sa jag.
- Ja, varför skulle jag vara något annat. Jag blev jätteglad och kramade nästan ihjäl Justin.
- När ska du det då? Sa jag när jag hade släppt honom.
- Om mindre än en månad, sa han och kysste mig.
- Jag kan knapt vänta, sa jag, även om jag sitter här med dig nu. Han skrattade och kysste mig.

Vi satt och pratade och tog vara på tiden vi hade tillsammans. Efter en stund var det dags att börja packa. När vi var färdiga med det åkte vi bil till Kastrup, eftersom Justin skulle flyga där ifrån. Så nu var det dags att säga hejdå för ungefär en månad.
- Jag kommer sakna dig så mycket så att det inte finns ord för att säga hur mycket, sa Justin och kysste mig.
- Jag kommer sakna dig mer, sa jag och fick tårar i ögonen. Vi kramades en liten stund och sedan var det dags för Justin att åka. Jag ville inte släppa honom och jag grät jätte mycket när han lämnade mig. Det kändes som att det blev ett stort hål i mitt hjärta. Han vände sig om ganska ofta och jag såg också att han grät.
Jag stod kvar där där vi hade stått och sagt hejdå och bara tittade rakt fram. Justin hade sagt att hans vakt kunde köra hem mig, och ta ett senare flyg men jag ville heldre åka tåg och va för mig själv. Jag gick ner till perrongen, köpte biljett och sedan bara väntade. Jag kände mig helt tom, helt betydelselös.

Senare

Jag satt på min säng och bara tittade i min spegel. Jag kände mig så ensam och misslyckad. Även fast jag visste att det var mindre än en månad tills vi skulle ses nästa gång, så kändes det som år. Jag ringde Julia, en av mina bästa kompisar och berättade hur läget stod till. Vi bestämmde att hon skulle komma till mig så att jag kunde berätta mer. Efter ungefär en halvtimme kom hon.
- Hej, sry att jag kom så sent, men bussen åkte bara ifrån mig så jag fick springa ifatt den, sa hon medans hon tog av sig, men den stannade inte så jag sprang hela vägen hit.
- Det är helt lugnt, sa jag och visade in henne till mitt rum.
- Okej, kör på, sa Julia och satte sig på min säng. Jag berättade allt.

- Jag känner mig helt tom, sa jag och fick tårar i ögonen.
- Aww gumman, sa Julia och kramade mig. Allt kändes så mycket bättre i hennes famn.
- Jag försår att du saknar honom, sa hon, men ni kommer ju att träffas om inte alls lång tid, och du kan jku inte bara sitta hemma och gråta i en månad.
- Nej, du har rätt, sa jag och torkade bort de sista tårarna.
- Asså bli inte sur nu men det är endå ganska coolt att du är tillsammans med Justin Bieber, sa hon.
- Haha, hur går det för dig och killarna då? Frågade jag.
- Jo, jag har en, sa hon.
- OMG, haha vem?????
- Han heter Filiph, sa hon och skrattade.
- oh my god, sa jag, är det han i åttan?
- Ja, sa hon och vi skrek medans vi höll i varandras händer.
- Han är ju skitsnygg, sa jag.
- Ja, men jag är fortfarande avundsjuk på dig.
- Haha, jag vet, det är nog många, sa jag och skrattade, är ni tillsammans?
- Nej, men typ på G, sa hon, han har fb, vill du se.
- Ja såklart, sa jag och vi tävlade fram till datorn. Hon loggade in på facebook och sedan på Filiph Björkman.
- Ja sa ju det, sa jag, han e ju super snygg.
- Jag vet, bättre än bög bieber, sa hon retsamt.
- Du, jag vet att du är avundsjuk på mig som in i helvete, sa jag och skrattade.
- Ja, haha, men jag vill inte va det, sa hon, så från och med nu är han bög bieber för mig.
- Bitch, sa jag, skrattade och kastade en kudde i huvudet på henne. Nu hade århundradets kuddkrig brytit ut. Jag brottade ner henne och slog henne med en kudde.
- Sluta, sa hon och skrattade.
- Inte förren du erkänner att du är avundsjuk på mig och att jag är bäst i hela världen och att du lovar att alldrig kalla honom bög bieber igen.
- In your dreams bitch, sa hon. Jag fortsatte slå henne och tillsist gav hon upp.
- Jag vinner alltid, sa jag och skrattade.
- Nej fan, en skönhets tävling skulle jag lätt vinna, sa hon retsamt.
- JAAAA, sa jag ironiskt.
- Haha, vi skulle komma lika, sa hon.
- Okej då, sa jag och skrattade.

---

komenteraa!!!!!!!!!!!!!! det jag skriver nu är att Tessan berättar och ni kommer nog märka när det är nutid. så komentera!!!!!!!!!!