Favorit girl - chapter 6

- Varför skrattar du mamma?
- För att jag älskar dig, sa mamma och tittade på mig. Jag såg att hon hade gråten i ögonen. Hon kramade mig hårt och länge. Sedan kom doktorn in och bad mamma komma ut.
- Jag ska bara gå och prata med doktorn älskling, jag kommer snart tillbaka, sa mamma och pussade mig på pannan.


Klockan var ca halv 8 på morgonen när jag vaknade nästa dag, på torsdagen alltså. Det var egentligen skola idag men jag fick inte gå dit för doktorn. Jag satt och facebookade när justin kom in.
- Hej, sa han och log.
- Hej, svarade jag.
- Hur mår du? Sa han med sin mjukaste och vänligaste röst.
- Jag mår bra, doktorn sa att jag troligtvis kommer kunna åka hem ikväll.
- Kommer du kunna gå i skolan imorgon då?
- Nej, doktorn tyckte att jag skulle vara hemma och vila, sa jag.
- Jag vet att jag har sagt det förut men det var verkligen inte meningen, jag är så sjukt ledsen, sa justin och tittade allvarligt.
- Jag vet, du har sagt det ganska många gånger nu haha, sa jag och små skrattade lite, jag vet att det inte var meningen och jag är inte arg eller någonting på dig.
- Vad bra, sa han. Han gav mig en lång kram och satidigt lutade jag mitt huvud mot hans bröst. Jag  hörde hans hjärta dunka där inne. Han var så varm och jag ville inte släppa honom. Han tittade ner på mig. När jag märkte det tittade jag upp på hans perfekta ansikte. Precis då kom doktorn in. Vi släppte varandra snabbt.
- Ursäkta om jag stör, sa doktorn, jag kan gå ut igen.
- Nej, nej kom in, sa jag snabbt.

Resten av dagen var riktigt tråkig. Justin var tvugen att gå eftersom det blev fullt av fans utanför som försökte ta sig  in. Så jag satt och spelade spel på min mobil. Sedan sov jag och vid 5 tiden kom mamma.
- Hej gumman, hur mår du? Hon satte sig på sängkanten bredvid mig.
- Jag mår jätte bra, jag vill bara hem nu, sa jag, det är jättetråkigt här.
- Det förstår jag, sa mamma och tog min hand, ska vi åka hem?
- Ja, så fort som möjligt.
- Då tycker jag att vi gör det, jag ska bara prata lite med doktorn. Mamma gick ut ur rummet och jag var ensam igen

Justins perspektiv

Undar hur hon mår. Det var synd att jag var tvugen att gå, jag hade gärna suttit och hållit henne sällskap. Men vad gör man inte för fansen. Jag märkte att jag tänkte på Tessan igen och försökte sluta med det. Men jag kunde inte. Dem senaste dagarna hade jag bara tänkt på henne och på något sätt längtat efter henne. Jag ville inte det, eftersom jag visste att jag alldrig skulle få träffa henne igen, men tanken var som fast klistrad. Jag kollade på kolckan. Hon var några minuter över 5. Kanske skulle jag hinna säga hejdå till henne. Bara hon inte hade åkt från sjukhuset än. Jag valde att chansa så jag ringde efter en bil som körde mig till Sjukhuset. Jag sprang till hissen. Den var upptagen så jag var tvugen att ta trapporna. Jag sprang förbi många salar. 19, 20, 21, 22, 23. Jag sprang in i sal 23 och ställde mig framför sängen. Precis när jag tog luft för att börja prata såg jag att det inte var Tessan som låg i sängen. Det var en gammal dam som låg där med slangar från näsan.
- Ehh Hej, sa jag.
- Hej, vad för en så ung stilig man till de gamlas hus? Frågade den äldre damen.
- Jag skulle bara säga hej, sa jag, så hej och hejdå, ha en bra dag.
- Tack detsamma, sa hon och vinkade åt mig, oj förresten är du den jag tror att du är?
- Uräskta, sa jag, vad sa du.
- Nej inget, mina ögon har börjat lura mig, varför skulle han vara här. Medans jag gick ut fortsatte hon att prata för sig själv. Jag skrattade först lite för mig själv, men sedan såg jag Tessans doktor och då kom jag på varför jag var här.
- Ursäkta doktorn, vet du om Therese har åkt hem än?
- Ja, hon åkte för ca tio minuter sedan.
- Fan, mumlade jag för mig själv, tack i alla fall. Jag gick dystert mot trappan och märkte att alla som gick i korridoren tittade på mig, men det var jag ju van vid så jag brydde mig inte. Men sedan kom jag på en sak. Det var det bästa ever. Jag blev helt glad och sprang ner för trapporna för att hinna till hotellet så fort som möjligt. Jag kunde knapt vänta tills imorgon. Jag kände mig verkligen som den mest lyckade personen i hela världen.
Vad har Justin kommit på? Det får ni veta i nästa del

ps. gör precis som julia gjorde och komentera :D tack julia <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0