Favorit girl - chapter 2

- Jag kan inte bry mig om det nu, sa jag medans jag drog på mig mina vita, nerklottrade converse.
- Så hejdå mamma.
- Hejdå gumman, när kommer du hem?
- Jag vet inte, får se.
- Ok, jag sitter i alla fall uppe och väntar på dig, sa mamma och log så där som bara mamma kan. Jag gick fram och kramade henne. "Jag älskar dig mamma" viskade jag i hennes öra. "Jag älskar dig med gumman". Mamma pussade mig på kinden och sedan sprang jag snabbt ner för trapporna för att försöka hinna till Bion.

Jag sprang det fortaste jag kunde till bion. När jag var halvvägs ringde Tilda igen.
- Hej Tilda, flåsade jag i telefonen.
- Var fan e du? Vi väntade as länge och sen när du inte kom så gick vi in
. Man hörde på rösten att hon var gansak irriterad.
- Förlåt för att jag inte kom, men jag är på väg nu. Är ni där inne?
- Ja kom fort.
- Jag kommer nu.
- Bra, vi står nästan längst fram i kön. Skynda dig.

Jag la på fort och fortsatte springa. Jag smällde upp dörren till bion och små sprang fram till Tilda, Elsa och Astrid som nu nästan var framme vid kassan.
- Hej, förlåt att jag är så sen men jag och mamma bråkade lite, eller inte bråkade direkt men ni fattar.
- Jaja det bästa är att du är här nu. Elsa drog in mig i kön. Jag tittade bakåt och kön bakom oss var enorm.
- Bra att ni ställde er i kön, medans ni väntade på mig alltså.
- Ja, annars hade vi nog inte hunnit, sa Tilda och tittade över axeln på kön.

När vi hade hämtat ut biljetterna och köpt popcorn, godis och dricka gick vi in i biosalongen. reklamen var i gång och det var det nästan fullt eftersom klockan bara var några minuter i 5. Det var bara våra platser, tre platser några rader ner och en plats på vår rad som var lediga. Vi letade upp rad 8 och satte oss på våra platser. Medans vi väntade på att bion skulle börja kom dem sista personerna in, och nu var det bara platsen bredvid mig som var kvar. Konstigt, tänkte jag, det är ju endå premiär. men personen som ska sitta där kommer säkert snart.
Men jag slutade snart tänka på det eftersom att biosallongen släcktes och det blev helt tyst. Alla väntade på att filmen skulle börja. Jag, Astrid, Tilda och Elsa höll varandras händer eftersom att vi var så spända. Men när det inte hade hänt någonting efter en minut började jag tröttna och kände att jag var lite kissnödig.
- Jag går bara på toa, sa jag till Astrid som satt bredvid mig.
- Men den börjar ju säkert snart, kan du inte vänta tills efter?
- Nej, jag är super nödig, sa jag och försökte komma förbi.
- Som du vill, men skyll inte på mig om du missar början och inte hänger med sen. Asta (Astrid) räckte ut tungan och släppte förbi mig. Jag gjorde en retsam min tillbaka och gick sedan förbi.

När jag kom ut från toan för att tvätta händerna hörde jag plötsligt massa skrik. Det lät som att någon, eller rättare sagt typ flera hundra personer blev skrämda. Jag försökte minnas om det hade stått någontning om någon skräckfilm som visades nu men jag kunde inte minnas att jag hade sett någon reklam för någon sån film. Jag försökte sluta tänka på det men det gick inte, varifrån kom alla skriken? Jag gick ut från toan och nu hördes skriken högre. Jag gick upp för trappan och gick mot salongen. Nu hördes skriken bara högre och högre. Utanför stod det en vakt. När jag försökte gå in funkade det inte.

- Asså jag ska titta på bio, sa jag till vakten men han ville inte lyssna.

- Fortsätt drömma tjejen, sa han bara och stod kvar. Jag fattade inte vad det var frågan om.

- Du kan få se min biljett om du vill. Jag tog upp den skrynkliga biljetten ur fickan och visade den för vakten.

- Oj, då ber jag så hemst mycket om ursäkt, sa han och öppnade dörren. När jag kom in i salongen fick jag hålla för öronen. Det ända man hörde var skriken från publiken. Jag fattade först inte varför alla var så upphetsade men sedan fick jag svaret...


Nu börjar det bli lite spännade. Varför skriker alla så? Komentera och skriv varför ni tror alla är så till sig. Om du svarar rätt kommer jag att länka din blogg här så att alla som läser kan se den :D nästa del får ni imorgon.;) :D


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0